وَٱلۡعَٰدِيَٰتِ ضَبۡحٗا

SE de frustande stridshästarna!


فَٱلۡمُورِيَٰتِ قَدۡحٗا

Se hur deras [hovar] slår upp gnistor


فَٱلۡمُغِيرَٰتِ صُبۡحٗا

när de galopperar till anfall i den tidiga morgonen


فَأَثَرۡنَ بِهِۦ نَقۡعٗا

[och] hur de river upp moln av damm


فَوَسَطۡنَ بِهِۦ جَمۡعًا

när de stormar fram i stridsvimlet!


إِنَّ ٱلۡإِنسَٰنَ لِرَبِّهِۦ لَكَنُودٞ

MÄNNISKAN är sannerligen djupt otacksam mot sin Herre -


وَإِنَّهُۥ عَلَىٰ ذَٰلِكَ لَشَهِيدٞ

om detta vittnar hon själv -


وَإِنَّهُۥ لِحُبِّ ٱلۡخَيۡرِ لَشَدِيدٌ

och visar sin kärlek till rikedom i ivern [att samla mer].


۞أَفَلَا يَعۡلَمُ إِذَا بُعۡثِرَ مَا فِي ٱلۡقُبُورِ

Vet hon inte [att] då det som göms i gravarna strös omkring


وَحُصِّلَ مَا فِي ٱلصُّدُورِ

och det som människorna har dolt i sina hjärtan uppenbaras;



الصفحة التالية
Icon