مَا لَكُمۡ لَا تَنَاصَرُونَ
"Hur är det fatt med er? Ni hjälper ju inte varandra!"
بَلۡ هُمُ ٱلۡيَوۡمَ مُسۡتَسۡلِمُونَ
Nej, den Dagen kommer de att ge upp sitt motstånd.
وَأَقۡبَلَ بَعۡضُهُمۡ عَلَىٰ بَعۡضٖ يَتَسَآءَلُونَ
Men de närmar sig varandra och var och en försöker lägga över ansvaret [för sin synd] på en annan.
قَالُوٓاْ إِنَّكُمۡ كُنتُمۡ تَأۡتُونَنَا عَنِ ٱلۡيَمِينِ
[De första] säger: "Det var ni som kom mot oss från höger."
قَالُواْ بَل لَّمۡ تَكُونُواْ مُؤۡمِنِينَ
[Och de andra] svarar: "Nej, ni var människor utan tro.
وَمَا كَانَ لَنَا عَلَيۡكُم مِّن سُلۡطَٰنِۭۖ بَلۡ كُنتُمۡ قَوۡمٗا طَٰغِينَ
Vi hade alls ingen makt över er; tvärtom var ni egensinniga och påstridiga.
فَحَقَّ عَلَيۡنَا قَوۡلُ رَبِّنَآۖ إِنَّا لَذَآئِقُونَ
Vår Herres ord mot oss har nu gått i uppfyllelse och vi måste lida [vårt straff].
فَأَغۡوَيۡنَٰكُمۡ إِنَّا كُنَّا غَٰوِينَ
Vi ledde er på avvägar, men vi var [själva] vilseledda."