لَآ أُقۡسِمُ بِيَوۡمِ ٱلۡقِيَٰمَةِ
Jag kallar till vittne Uppståndelsens dag!
وَلَآ أُقۡسِمُ بِٱلنَّفۡسِ ٱللَّوَّامَةِ
Jag kallar till vittne den anklagande [rösten] i människans [inre]!
أَيَحۡسَبُ ٱلۡإِنسَٰنُ أَلَّن نَّجۡمَعَ عِظَامَهُۥ
Tror människan att Vi inte förmår sätta samman hennes ben [på nytt]
بَلَىٰ قَٰدِرِينَ عَلَىٰٓ أَن نُّسَوِّيَ بَنَانَهُۥ
Visst förmår Vi det! Vi förmår [till och med] återställa hennes fingerspetsar [i deras forna skick]!
بَلۡ يُرِيدُ ٱلۡإِنسَٰنُ لِيَفۡجُرَ أَمَامَهُۥ
Men människan vill fortsätta att leva sitt syndiga liv
يَسۡـَٔلُ أَيَّانَ يَوۡمُ ٱلۡقِيَٰمَةِ
och hon frågar [misstroget]: "Och denna Uppståndelsens dag, när kommer den?"
فَإِذَا بَرِقَ ٱلۡبَصَرُ
[Den Dag] då blickarna grumlas [av fruktan]
وَخَسَفَ ٱلۡقَمَرُ
och månen mister sitt sken
وَجُمِعَ ٱلشَّمۡسُ وَٱلۡقَمَرُ
och solen och månen förenas -