Surah As-Saffat in Svenska
سورة الصافات · Verses: 182 · Meccan
Translation: Knut Bernström - Swedish translation
-
1
وَٱلصَّٰٓفَّٰتِ صَفࣰّا
VID DEM som ställer upp i sluten ordning -
2
فَٱلزَّٰجِرَٰتِ زَجۡرࣰا
och som med kraft driver bort [det onda] -
3
فَٱلتَّٰلِيَٰتِ ذِكۡرًا
och som läser högt [Guds] påminnelser! -
4
إِنَّ إِلَٰهَكُمۡ لَوَٰحِدࣱ
Er Gud är förvisso den Ende Guden, -
5
رَّبُّ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِ وَمَا بَيۡنَهُمَا وَرَبُّ ٱلۡمَشَٰرِقِ
Herren över himlarna och jorden och allt som är däremellan och alla soluppgångars Herre. -
6
إِنَّا زَيَّنَّا ٱلسَّمَآءَ ٱلدُّنۡيَا بِزِينَةٍ ٱلۡكَوَاكِبِ
Vi har smyckat den nedre himlen med stjärnor och stjärnskott, -
7
وَحِفۡظࣰا مِّن كُلِّ شَيۡطَٰنࣲ مَّارِدࣲ
ett skydd mot alla upproriska andar, -
8
لَّا يَسَّمَّعُونَ إِلَى ٱلۡمَلَإِ ٱلۡأَعۡلَىٰ وَيُقۡذَفُونَ مِن كُلِّ جَانِبࣲ
som inte skall lyssna till de högsta väsendenas [tal]. Därför drivs de bort [av stjärnskott] från alla håll - -
9
دُحُورࣰاۖ وَلَهُمۡ عَذَابࣱ وَاصِبٌ
obönhörligt utstötta - och deras straff skall vara utan ände. -
10
إِلَّا مَنۡ خَطِفَ ٱلۡخَطۡفَةَ فَأَتۡبَعَهُۥ شِهَابࣱ ثَاقِبࣱ
Men den som snappar upp något [av den förbjudna kunskapen] skall förföljas av en flamma av eld som borrar sig igenom allt. -
11
فَٱسۡتَفۡتِهِمۡ أَهُمۡ أَشَدُّ خَلۡقًا أَم مَّنۡ خَلَقۡنَآۚ إِنَّا خَلَقۡنَٰهُم مِّن طِينࣲ لَّازِبِۭ
FRÅGA DEM, [Muhammad, som förnekar uppståndelsen] vad de anser ha varit den svårare uppgiften: att skapa dem - som Vi skapade av fast, formbar lera - eller [allt annat, himlarna och jorden och vad däremellan är,] som Vi har skapat. -
12
بَلۡ عَجِبۡتَ وَيَسۡخَرُونَ
Men när du häpnar [inför Guds skapelseunder], hånar de och gör narr av dig. -
13
وَإِذَا ذُكِّرُواْ لَا يَذۡكُرُونَ
Och när de blir påminta, stämmer påminnelsen dem inte till eftertanke. -
14
وَإِذَا رَأَوۡاْ ءَايَةࣰ يَسۡتَسۡخِرُونَ
Och ser de ett [Guds] tecken, skämtar de om det -
15
وَقَالُوٓاْ إِنۡ هَٰذَآ إِلَّا سِحۡرࣱ مُّبِينٌ
och säger: "Detta är uppenbarligen ingenting annat än trolldom! -
16
أَءِذَا مِتۡنَا وَكُنَّا تُرَابࣰا وَعِظَٰمًا أَءِنَّا لَمَبۡعُوثُونَ
Skulle vi efter döden, när vi blivit mull och murkna ben, återuppstå till nytt liv -
17
أَوَءَابَآؤُنَا ٱلۡأَوَّلُونَ
Och kanske våra förfäder likaså?" -
18
قُلۡ نَعَمۡ وَأَنتُمۡ دَٰخِرُونَ
Säg: "Ja, helt visst, och ni kommer att förödmjukas." -
19
فَإِنَّمَا هِيَ زَجۡرَةࣱ وَٰحِدَةࣱ فَإِذَا هُمۡ يَنظُرُونَ
Ett enda mäktigt rop skall ljuda, och de kommer att se [den nya verkligheten] -
20
وَقَالُواْ يَٰوَيۡلَنَا هَٰذَا يَوۡمُ ٱلدِّينِ
och jämra sig: "Vi är förlorade! Detta är Domens dag!" -
21
هَٰذَا يَوۡمُ ٱلۡفَصۡلِ ٱلَّذِي كُنتُم بِهِۦ تُكَذِّبُونَ
[Och en röst hörs:] "Detta är Åtskillnadens dag [då de orättfärdiga skall skiljas från de rättfärdiga, en Dag] som ni påstod aldrig skulle komma!" -
22
۞ ٱحۡشُرُواْ ٱلَّذِينَ ظَلَمُواْ وَأَزۡوَٰجَهُمۡ وَمَا كَانُواْ يَعۡبُدُونَ
[Och Guds befallning ljuder:] "För samman de orättfärdiga och deras gelikar med dem som de tillbad -
23
مِن دُونِ ٱللَّهِ فَٱهۡدُوهُمۡ إِلَىٰ صِرَٰطِ ٱلۡجَحِيمِ
i Guds ställe, och visa dem vägen till helvetet -
24
وَقِفُوهُمۡۖ إِنَّهُم مَّسۡـُٔولُونَ
och låt dem göra halt [där]." [Då] skall de tillfrågas: -
25
مَا لَكُمۡ لَا تَنَاصَرُونَ
"Hur är det fatt med er? Ni hjälper ju inte varandra!" -
26
بَلۡ هُمُ ٱلۡيَوۡمَ مُسۡتَسۡلِمُونَ
Nej, den Dagen kommer de att ge upp sitt motstånd. -
27
وَأَقۡبَلَ بَعۡضُهُمۡ عَلَىٰ بَعۡضࣲ يَتَسَآءَلُونَ
Men de närmar sig varandra och var och en försöker lägga över ansvaret [för sin synd] på en annan. -
28
قَالُوٓاْ إِنَّكُمۡ كُنتُمۡ تَأۡتُونَنَا عَنِ ٱلۡيَمِينِ
[De första] säger: "Det var ni som kom mot oss från höger." -
29
قَالُواْ بَل لَّمۡ تَكُونُواْ مُؤۡمِنِينَ
[Och de andra] svarar: "Nej, ni var människor utan tro. -
30
وَمَا كَانَ لَنَا عَلَيۡكُم مِّن سُلۡطَٰنِۭۖ بَلۡ كُنتُمۡ قَوۡمࣰا طَٰغِينَ
Vi hade alls ingen makt över er; tvärtom var ni egensinniga och påstridiga. -
31
فَحَقَّ عَلَيۡنَا قَوۡلُ رَبِّنَآۖ إِنَّا لَذَآئِقُونَ
Vår Herres ord mot oss har nu gått i uppfyllelse och vi måste lida [vårt straff]. -
32
فَأَغۡوَيۡنَٰكُمۡ إِنَّا كُنَّا غَٰوِينَ
Vi ledde er på avvägar, men vi var [själva] vilseledda." -
33
فَإِنَّهُمۡ يَوۡمَئِذࣲ فِي ٱلۡعَذَابِ مُشۡتَرِكُونَ
Ja, den Dagen skall de tillsammans lida samma straff. -
34
إِنَّا كَذَٰلِكَ نَفۡعَلُ بِٱلۡمُجۡرِمِينَ
Så behandlar Vi de obotfärdiga syndarna. -
35
إِنَّهُمۡ كَانُوٓاْ إِذَا قِيلَ لَهُمۡ لَآ إِلَٰهَ إِلَّا ٱللَّهُ يَسۡتَكۡبِرُونَ
Varje gång de fick höra orden "det finns ingen gud utom Gud", kände de hur högmodet steg dem åt huvudet -
36
وَيَقُولُونَ أَئِنَّا لَتَارِكُوٓاْ ءَالِهَتِنَا لِشَاعِرࣲ مَّجۡنُونِۭ
[tills] de sade: "Skall vi överge våra gudar för en galen poets skull?" -
37
بَلۡ جَآءَ بِٱلۡحَقِّ وَصَدَّقَ ٱلۡمُرۡسَلِينَ
Nej, han [är varken galen eller poet! Han är Vårt sändebud som] har kommit till dem med sanningen och med bekräftelse av [de tidigare] budbärarnas [budskap]. -
38
إِنَّكُمۡ لَذَآئِقُواْ ٱلۡعَذَابِ ٱلۡأَلِيمِ
Ni skall sannerligen få utstå ett plågsamt straff, -
39
وَمَا تُجۡزَوۡنَ إِلَّا مَا كُنتُمۡ تَعۡمَلُونَ
men ni skall inte straffas för annat [eller mer] än vad ni gjorde. -
40
إِلَّا عِبَادَ ٱللَّهِ ٱلۡمُخۡلَصِينَ
Men Guds sanna tjänare, -
41
أُوْلَٰٓئِكَ لَهُمۡ رِزۡقࣱ مَّعۡلُومࣱ
skall förses med det som är förutbestämt [för dem]: - -
42
فَوَٰكِهُ وَهُم مُّكۡرَمُونَ
alla frukter [som de har lust till] - och de skall visas stor heder -
43
فِي جَنَّٰتِ ٱلنَّعِيمِ
i lycksalighetens lustgårdar. -
44
عَلَىٰ سُرُرࣲ مُّتَقَٰبِلِينَ
På högsäten [skall de sitta] vända mot varandra. -
45
يُطَافُ عَلَيۡهِم بِكَأۡسࣲ مِّن مَّعِينِۭ
Och en skål skall bäras runt [med en dryck] från en ren källa, -
46
بَيۡضَآءَ لَذَّةࣲ لِّلشَّٰرِبِينَ
vit [som mjölk] och vars fina smak hänför dem som dricker; -
47
لَا فِيهَا غَوۡلࣱ وَلَا هُمۡ عَنۡهَا يُنزَفُونَ
i den finns ingenting som grumlar tankeredan och den ger inget rus. -
48
وَعِندَهُمۡ قَٰصِرَٰتُ ٱلطَّرۡفِ عِينࣱ
Och hos dem skall vara följeslagerskor med fagra ögon och blygt sänkt blick, -
49
كَأَنَّهُنَّ بَيۡضࣱ مَّكۡنُونࣱ
[sköna och orörda] som [strutsens i sanden] gömda ägg. -
50
فَأَقۡبَلَ بَعۡضُهُمۡ عَلَىٰ بَعۡضࣲ يَتَسَآءَلُونَ
Och de [saliga] närmar sig varandra och frågar [om livet på jorden]. -
51
قَالَ قَآئِلࣱ مِّنۡهُمۡ إِنِّي كَانَ لِي قَرِينࣱ
En av dem säger: "Jag hade en nära vän -
52
يَقُولُ أَءِنَّكَ لَمِنَ ٱلۡمُصَدِّقِينَ
som brukade fråga: 'Hör du verkligen till dem som tror -
53
أَءِذَا مِتۡنَا وَكُنَّا تُرَابࣰا وَعِظَٰمًا أَءِنَّا لَمَدِينُونَ
att vi, efter att ha dött och blivit mull och torra ben, skall föras fram för att rannsakas och dömas?'” -
54
قَالَ هَلۡ أَنتُم مُّطَّلِعُونَ
[Och:] "Vill ni se ned?" - -
55
فَٱطَّلَعَ فَرَءَاهُ فِي سَوَآءِ ٱلۡجَحِيمِ
Och när han ser ned, ser han [vännen] mitt i Elden -
56
قَالَ تَٱللَّهِ إِن كِدتَّ لَتُرۡدِينِ
[och] utropar: "Vid Gud! Det var nära att du drog mig med dig i fördärvet; -
57
وَلَوۡلَا نِعۡمَةُ رَبِّي لَكُنتُ مِنَ ٱلۡمُحۡضَرِينَ
om inte Gud hade varit mig nådig skulle jag helt säkert ha hört till dem som förs dit [där du är]!" -
58
أَفَمَا نَحۡنُ بِمَيِّتِينَ
[Och han fortsätter:] "Vi skall alltså inte dö [på nytt] -
59
إِلَّا مَوۡتَتَنَا ٱلۡأُولَىٰ وَمَا نَحۡنُ بِمُعَذَّبِينَ
efter vår död [på jorden] och inte straffas -
60
إِنَّ هَٰذَا لَهُوَ ٱلۡفَوۡزُ ٱلۡعَظِيمُ
Det är sannerligen en stor, en lysande seger! -
61
لِمِثۡلِ هَٰذَا فَلۡيَعۡمَلِ ٱلۡعَٰمِلُونَ
Låt alla som strävar, sträva efter att uppnå ett sådant [mål]!" -
62
أَذَٰلِكَ خَيۡرࣱ نُّزُلًا أَمۡ شَجَرَةُ ٱلزَّقُّومِ
Är inte det som bjuds [i paradiset] bättre än [det mottagande som bestås i helvetet under] det träd i vars frukt döden lurar? -
63
إِنَّا جَعَلۡنَٰهَا فِتۡنَةࣰ لِّلظَّٰلِمِينَ
Vi har gjort [trädet] till en prövning för dem som begår orätt. -
64
إِنَّهَا شَجَرَةࣱ تَخۡرُجُ فِيٓ أَصۡلِ ٱلۡجَحِيمِ
Det växer på helvetets botten; -
65
طَلۡعُهَا كَأَنَّهُۥ رُءُوسُ ٱلشَّيَٰطِينِ
dess frukt liknar djävulshuvuden, -
66
فَإِنَّهُمۡ لَأٓكِلُونَ مِنۡهَا فَمَالِـُٔونَ مِنۡهَا ٱلۡبُطُونَ
som de [dömda] får äta för att stilla sin hunger. -
67
ثُمَّ إِنَّ لَهُمۡ عَلَيۡهَا لَشَوۡبࣰا مِّنۡ حَمِيمࣲ
Till detta får de sedan dricka smutsigt, brännhett vatten. -
68
ثُمَّ إِنَّ مَرۡجِعَهُمۡ لَإِلَى ٱلۡجَحِيمِ
Efter detta [mottagande] förs de ned i helvetet. -
69
إِنَّهُمۡ أَلۡفَوۡاْ ءَابَآءَهُمۡ ضَآلِّينَ
De såg hur deras fäder gick vilse -
70
فَهُمۡ عَلَىٰٓ ءَاثَٰرِهِمۡ يُهۡرَعُونَ
och de hade bråttom att följa i deras spår. -
71
وَلَقَدۡ ضَلَّ قَبۡلَهُمۡ أَكۡثَرُ ٱلۡأَوَّلِينَ
Ja, före dem gick de flesta människor bland gångna tiders folk vilse, -
72
وَلَقَدۡ أَرۡسَلۡنَا فِيهِم مُّنذِرِينَ
trots att Vi hade sänt varnare till dem - -
73
فَٱنظُرۡ كَيۡفَ كَانَ عَٰقِبَةُ ٱلۡمُنذَرِينَ
och se hur slutet blev för dem som varnades [förgäves] - -
74
إِلَّا عِبَادَ ٱللَّهِ ٱلۡمُخۡلَصِينَ
[för alla] utom för Guds sanna tjänare! -
75
وَلَقَدۡ نَادَىٰنَا نُوحࣱ فَلَنِعۡمَ ٱلۡمُجِيبُونَ
OCH NOA anropade Oss [om hjälp mot sitt folk som inte trodde på honom]; och Vi bönhörde honom till fullo! -
76
وَنَجَّيۡنَٰهُ وَأَهۡلَهُۥ مِنَ ٱلۡكَرۡبِ ٱلۡعَظِيمِ
Vi räddade honom och hans familj från den stora katastrofen -
77
وَجَعَلۡنَا ذُرِّيَّتَهُۥ هُمُ ٱلۡبَاقِينَ
och gav hans efterkommande en plats [på jorden] -
78
وَتَرَكۡنَا عَلَيۡهِ فِي ٱلۡأٓخِرِينَ
och Vi lät hans minne bevaras av senare släkten; -
79
سَلَٰمٌ عَلَىٰ نُوحࣲ فِي ٱلۡعَٰلَمِينَ
i alla länder [ber de]: "Fred och välsignelse över Noa!". -
80
إِنَّا كَذَٰلِكَ نَجۡزِي ٱلۡمُحۡسِنِينَ
Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta - -
81
إِنَّهُۥ مِنۡ عِبَادِنَا ٱلۡمُؤۡمِنِينَ
han var en av Våra sant troende tjänare. -
82
ثُمَّ أَغۡرَقۡنَا ٱلۡأٓخَرِينَ
Och Vi lät de andra drunkna. -
83
۞ وَإِنَّ مِن شِيعَتِهِۦ لَإِبۡرَٰهِيمَ
ABRAHAM följde samma väg. -
84
إِذۡ جَآءَ رَبَّهُۥ بِقَلۡبࣲ سَلِيمٍ
Han steg inför sin Herre med rent hjärta. -
85
إِذۡ قَالَ لِأَبِيهِ وَقَوۡمِهِۦ مَاذَا تَعۡبُدُونَ
Till sin fader och sitt folk sade han: "Vad är det ni dyrkar -
86
أَئِفۡكًا ءَالِهَةࣰ دُونَ ٱللَّهِ تُرِيدُونَ
Hyllar ni lögnen om gudar [som har en plats] vid sidan av Gud -
87
فَمَا ظَنُّكُم بِرَبِّ ٱلۡعَٰلَمِينَ
Vad är då er åsikt om världarnas Herre?" -
88
فَنَظَرَ نَظۡرَةࣰ فِي ٱلنُّجُومِ
Och han såg upp mot stjärnorna -
89
فَقَالَ إِنِّي سَقِيمࣱ
och sade: "Jag känner vämjelse [för er skull]!" -
90
فَتَوَلَّوۡاْ عَنۡهُ مُدۡبِرِينَ
Då drog de sig tillbaka och gick ifrån honom. -
91
فَرَاغَ إِلَىٰٓ ءَالِهَتِهِمۡ فَقَالَ أَلَا تَأۡكُلُونَ
Därefter begav han sig i hemlighet till deras gudabilder och frågade: "Varför tar ni inte för er [av offergåvorna] -
92
مَا لَكُمۡ لَا تَنطِقُونَ
Hur är det fatt med er? Och ni svarar ju inte!" -
93
فَرَاغَ عَلَيۡهِمۡ ضَرۡبَۢا بِٱلۡيَمِينِ
Och han smög sig fram till dem och slog till dem med hela sin styrka [så att de gick i stycken]. -
94
فَأَقۡبَلُوٓاْ إِلَيۡهِ يَزِفُّونَ
Då fick [människorna] bråttom tillbaka, -
95
قَالَ أَتَعۡبُدُونَ مَا تَنۡحِتُونَ
[och] han sade: "Dyrkar ni [bilder] som ni har huggit till [med era egna händer], -
96
وَٱللَّهُ خَلَقَكُمۡ وَمَا تَعۡمَلُونَ
fastän Gud har skapat både er och ert hantverk?" -
97
قَالُواْ ٱبۡنُواْ لَهُۥ بُنۡيَٰنࣰا فَأَلۡقُوهُ فِي ٱلۡجَحِيمِ
De sade: "Låt oss bygga ett bål och kasta honom i elden!" -
98
فَأَرَادُواْ بِهِۦ كَيۡدࣰا فَجَعَلۡنَٰهُمُ ٱلۡأَسۡفَلِينَ
Och de hade [annat] ont i sinnet mot honom, men Vi korsade [deras planer]. -
99
وَقَالَ إِنِّي ذَاهِبٌ إِلَىٰ رَبِّي سَيَهۡدِينِ
Och [Abraham] sade: "Jag skall [lämna er och] gå dit min Herre vill leda mig." -
100
رَبِّ هَبۡ لِي مِنَ ٱلصَّٰلِحِينَ
[Och han bad:] "Herre! Ge mig en [son, en] av de rättfärdiga!" - -
101
فَبَشَّرۡنَٰهُ بِغُلَٰمٍ حَلِيمࣲ
Och Vi gav honom det glada budskapet om en son med ett milt och fogligt sinnelag. -
102
فَلَمَّا بَلَغَ مَعَهُ ٱلسَّعۡيَ قَالَ يَٰبُنَيَّ إِنِّيٓ أَرَىٰ فِي ٱلۡمَنَامِ أَنِّيٓ أَذۡبَحُكَ فَٱنظُرۡ مَاذَا تَرَىٰۚ قَالَ يَٰٓأَبَتِ ٱفۡعَلۡ مَا تُؤۡمَرُۖ سَتَجِدُنِيٓ إِن شَآءَ ٱللَّهُ مِنَ ٱلصَّٰبِرِينَ
Och då [sonen] hade blivit gammal nog att [arbeta tillsammans med fadern och] delta i hans strävanden, sade [denne]: "Min käre son! Jag har sett i drömmen att jag offrar dig [åt Gud]. Vad anser du [om detta]?" [Ismael] svarade: "Fader, gör som du blir befalld! Om Gud vill, skall du se att jag är tålig och uthärdar [allt]." -
103
فَلَمَّآ أَسۡلَمَا وَتَلَّهُۥ لِلۡجَبِينِ
Men så fort de båda hade visat att de underkastade sig Guds vilja och [Abraham] hade lagt [sonen] med tinningen mot marken, -
104
وَنَٰدَيۡنَٰهُ أَن يَٰٓإِبۡرَٰهِيمُ
ropade Vi till honom: "Abraham [hejda din hand]! -
105
قَدۡ صَدَّقۡتَ ٱلرُّءۡيَآۚ إِنَّا كَذَٰلِكَ نَجۡزِي ٱلۡمُحۡسِنِينَ
Du har redan utfört den befallning som du fick i drömmen!" Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta; -
106
إِنَّ هَٰذَا لَهُوَ ٱلۡبَلَٰٓؤُاْ ٱلۡمُبِينُ
detta var klart och tydligt en prövning. -
107
وَفَدَيۡنَٰهُ بِذِبۡحٍ عَظِيمࣲ
Som lösen för [sonen] tog Vi emot ett präktigt offerdjur; -
108
وَتَرَكۡنَا عَلَيۡهِ فِي ٱلۡأٓخِرِينَ
och Vi lät hans minne bevaras av senare släkten -
109
سَلَٰمٌ عَلَىٰٓ إِبۡرَٰهِيمَ
[som ber:] "Fred och välsignelse över Abraham!" -
110
كَذَٰلِكَ نَجۡزِي ٱلۡمُحۡسِنِينَ
Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta. -
111
إِنَّهُۥ مِنۡ عِبَادِنَا ٱلۡمُؤۡمِنِينَ
Han var en av Våra sant troende tjänare. -
112
وَبَشَّرۡنَٰهُ بِإِسۡحَٰقَ نَبِيࣰّا مِّنَ ٱلصَّٰلِحِينَ
Och Vi gav honom det glada budskapet att Isak [skulle födas åt honom och bli] en profet, en av de rättfärdiga. -
113
وَبَٰرَكۡنَا عَلَيۡهِ وَعَلَىٰٓ إِسۡحَٰقَۚ وَمِن ذُرِّيَّتِهِمَا مُحۡسِنࣱ وَظَالِمࣱ لِّنَفۡسِهِۦ مُبِينࣱ
Och Vi välsignade honom och Isak - bland deras efterkommande finns såväl den som gör det goda och det rätta och den som begår uppenbar orätt till skada för sig själv. -
114
وَلَقَدۡ مَنَنَّا عَلَىٰ مُوسَىٰ وَهَٰرُونَ
VI VISADE sannerligen Moses och Aron stor nåd, -
115
وَنَجَّيۡنَٰهُمَا وَقَوۡمَهُمَا مِنَ ٱلۡكَرۡبِ ٱلۡعَظِيمِ
då Vi räddade dem och deras landsmän ur [träldomens] förbannelse -
116
وَنَصَرۡنَٰهُمۡ فَكَانُواْ هُمُ ٱلۡغَٰلِبِينَ
och Vi hjälpte dem till seger över [sina fiender]. -
117
وَءَاتَيۡنَٰهُمَا ٱلۡكِتَٰبَ ٱلۡمُسۡتَبِينَ
Och Vi gav dem Skriften där allt framstår klart och tydligt, -
118
وَهَدَيۡنَٰهُمَا ٱلصِّرَٰطَ ٱلۡمُسۡتَقِيمَ
och ledde dem på den raka vägen. -
119
وَتَرَكۡنَا عَلَيۡهِمَا فِي ٱلۡأٓخِرِينَ
Och Vi lät deras minne bevaras av senare släkten -
120
سَلَٰمٌ عَلَىٰ مُوسَىٰ وَهَٰرُونَ
[som ber:] "Fred och välsignelse över Moses och Aron!" -
121
إِنَّا كَذَٰلِكَ نَجۡزِي ٱلۡمُحۡسِنِينَ
Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta. - -
122
إِنَّهُمَا مِنۡ عِبَادِنَا ٱلۡمُؤۡمِنِينَ
De var två av Våra sant troende tjänare. -
123
وَإِنَّ إِلۡيَاسَ لَمِنَ ٱلۡمُرۡسَلِينَ
ÄVEN ELIA var en av [Våra] budbärare, -
124
إِذۡ قَالَ لِقَوۡمِهِۦٓ أَلَا تَتَّقُونَ
och han sade till sitt folk: "Fruktar ni alls inte Gud -
125
أَتَدۡعُونَ بَعۡلࣰا وَتَذَرُونَ أَحۡسَنَ ٱلۡخَٰلِقِينَ
Ni åkallar Baal och överger Gud, den bäste Skaparen, -
126
ٱللَّهَ رَبَّكُمۡ وَرَبَّ ءَابَآئِكُمُ ٱلۡأَوَّلِينَ
Gud, er Herre och era förfäders Herre!" -
127
فَكَذَّبُوهُ فَإِنَّهُمۡ لَمُحۡضَرُونَ
Men de beskyllde honom för lögn och de skall sannerligen kallas fram [för att dömas] - -
128
إِلَّا عِبَادَ ٱللَّهِ ٱلۡمُخۡلَصِينَ
men inte så Guds sanna tjänare. - -
129
وَتَرَكۡنَا عَلَيۡهِ فِي ٱلۡأٓخِرِينَ
Och Vi lät hans minne bevaras av senare släkten -
130
سَلَٰمٌ عَلَىٰٓ إِلۡ يَاسِينَ
[som ber:] "Fred och välsignelse över Elia och dem som följde honom!" -
131
إِنَّا كَذَٰلِكَ نَجۡزِي ٱلۡمُحۡسِنِينَ
Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta. - -
132
إِنَّهُۥ مِنۡ عِبَادِنَا ٱلۡمُؤۡمِنِينَ
Han var en av Våra sant troende tjänare. -
133
وَإِنَّ لُوطࣰا لَّمِنَ ٱلۡمُرۡسَلِينَ
ÄVEN LOT var en av [Våra] budbärare. -
134
إِذۡ نَجَّيۡنَٰهُ وَأَهۡلَهُۥٓ أَجۡمَعِينَ
Vi räddade honom och hela hans familj -
135
إِلَّا عَجُوزࣰا فِي ٱلۡغَٰبِرِينَ
utom en gammal kvinna, som var bland dem som dröjde sig kvar, -
136
ثُمَّ دَمَّرۡنَا ٱلۡأٓخَرِينَ
och därpå lät Vi de övriga gå under. -
137
وَإِنَّكُمۡ لَتَمُرُّونَ عَلَيۡهِم مُّصۡبِحِينَ
Ni passerar [ännu i dag] deras [ödelagda boplatser] tidigt om morgonen -
138
وَبِٱلَّيۡلِۚ أَفَلَا تَعۡقِلُونَ
och när natten faller på. Vill ni inte använda ert förstånd -
139
وَإِنَّ يُونُسَ لَمِنَ ٱلۡمُرۡسَلِينَ
ÄVEN JONA var en av [Våra] budbärare; -
140
إِذۡ أَبَقَ إِلَى ٱلۡفُلۡكِ ٱلۡمَشۡحُونِ
han flydde som en förrymd slav [och gömde sig] ombord på ett fullastat skepp. -
141
فَسَاهَمَ فَكَانَ مِنَ ٱلۡمُدۡحَضِينَ
Och så kastade de lott och han förlorade; -
142
فَٱلۡتَقَمَهُ ٱلۡحُوتُ وَهُوَ مُلِيمࣱ
[och de kastade honom i havet] och han slukades av en väldig fisk - han hade nämligen begått ett svårt fel. -
143
فَلَوۡلَآ أَنَّهُۥ كَانَ مِنَ ٱلۡمُسَبِّحِينَ
Och hade han inte hört till dem som [också i motgångens dagar] prisar Gud, -
144
لَلَبِثَ فِي بَطۡنِهِۦٓ إِلَىٰ يَوۡمِ يُبۡعَثُونَ
skulle han helt säkert ha blivit kvar i dess buk till den Dag då de [döda] skall återuppväckas. -
145
۞ فَنَبَذۡنَٰهُ بِٱلۡعَرَآءِ وَهُوَ سَقِيمࣱ
Men Vi lät honom kastas upp [ur fiskens buk] på en öde [strand], sjuk [och eländig], -
146
وَأَنۢبَتۡنَا عَلَيۡهِ شَجَرَةࣰ مِّن يَقۡطِينࣲ
och Vi lät en kurbitsplanta växa upp över honom. -
147
وَأَرۡسَلۡنَٰهُ إِلَىٰ مِاْئَةِ أَلۡفٍ أَوۡ يَزِيدُونَ
Så sände Vi honom tillbaka till [hans folk,] hundra tusen [människor] eller ännu fler; -
148
فَـَٔامَنُواْ فَمَتَّعۡنَٰهُمۡ إِلَىٰ حِينࣲ
och de trodde [nu på honom] och Vi lät dem glädjas åt livet ännu en tid. -
149
فَٱسۡتَفۡتِهِمۡ أَلِرَبِّكَ ٱلۡبَنَاتُ وَلَهُمُ ٱلۡبَنُونَ
BE DEM nu om en förklaring: är det så att din Herre skall ha döttrar medan de [själva] skall ha söner? -
150
أَمۡ خَلَقۡنَا ٱلۡمَلَٰٓئِكَةَ إِنَٰثࣰا وَهُمۡ شَٰهِدُونَ
Eller [påstår de] att Vi i deras åsyn har skapat änglarna till kvinnliga [väsen] -
151
أَلَآ إِنَّهُم مِّنۡ إِفۡكِهِمۡ لَيَقُولُونَ
I sin lögnaktighet säger de ju: -
152
وَلَدَ ٱللَّهُ وَإِنَّهُمۡ لَكَٰذِبُونَ
"Gud har avlat." Ja, visst är de lögnare alltigenom! -
153
أَصۡطَفَى ٱلۡبَنَاتِ عَلَى ٱلۡبَنِينَ
Skulle Han ha valt döttrar framför söner? -
154
مَا لَكُمۡ كَيۡفَ تَحۡكُمُونَ
Hur är det fatt med ert omdöme? -
155
أَفَلَا تَذَكَّرُونَ
Detta borde ni noga tänka över! -
156
أَمۡ لَكُمۡ سُلۡطَٰنࣱ مُّبِينࣱ
Eller har ni klara bevis [för vad ni påstår] -
157
فَأۡتُواْ بِكِتَٰبِكُمۡ إِن كُنتُمۡ صَٰدِقِينَ
Lägg då fram, om ni talar sanning, den Skrift [som ni stöder er på]! -
158
وَجَعَلُواْ بَيۡنَهُۥ وَبَيۡنَ ٱلۡجِنَّةِ نَسَبࣰاۚ وَلَقَدۡ عَلِمَتِ ٱلۡجِنَّةُ إِنَّهُمۡ لَمُحۡضَرُونَ
De anser att det råder släktskap mellan Honom och osynliga väsen; och ändå vet dessa väsen att de skall föras fram [inför Gud för rannsakan och dom]! -
159
سُبۡحَٰنَ ٱللَّهِ عَمَّا يَصِفُونَ
Stor är Gud i Sin härlighet, fjärran från [försöken] att beskriva [Hans Väsen]! -
160
إِلَّا عِبَادَ ٱللَّهِ ٱلۡمُخۡلَصِينَ
Men Guds hängivna tjänare beter sig inte på detta sätt. -
161
فَإِنَّكُمۡ وَمَا تَعۡبُدُونَ
Och ni kan inte - och inte heller de [väsen eller krafter] som ni tillber - -
162
مَآ أَنتُمۡ عَلَيۡهِ بِفَٰتِنِينَ
locka någon att vända sig ifrån Honom, -
163
إِلَّا مَنۡ هُوَ صَالِ ٱلۡجَحِيمِ
utom den som redan [har slagit in på vägen] till helvetet. -
164
وَمَا مِنَّآ إِلَّا لَهُۥ مَقَامࣱ مَّعۡلُومࣱ
[Änglarna säger:] "Det finns inte en av oss som inte har sin bestämda plats; -
165
وَإِنَّا لَنَحۡنُ ٱلصَّآفُّونَ
det är helt visst vi som ställer upp i sluten ordning -
166
وَإِنَّا لَنَحۡنُ ٱلۡمُسَبِّحُونَ
och vi som prisar [Hans] härlighet!" -
167
وَإِن كَانُواْ لَيَقُولُونَ
FÖRR HÖRDES ofta de [som förnekar sanningen] säga: -
168
لَوۡ أَنَّ عِندَنَا ذِكۡرࣰا مِّنَ ٱلۡأَوَّلِينَ
"Om vi [till stöd] hade haft ett ord från våra förfäders tid, -
169
لَكُنَّا عِبَادَ ٱللَّهِ ٱلۡمُخۡلَصِينَ
skulle vi säkert ha blivit Guds sanna tjänare." -
170
فَكَفَرُواْ بِهِۦۖ فَسَوۡفَ يَعۡلَمُونَ
Och [nu när ordet från Gud har nått dem] vill de inte tro på det! Men de skall få veta [vad det var som de förnekade]! -
171
وَلَقَدۡ سَبَقَتۡ كَلِمَتُنَا لِعِبَادِنَا ٱلۡمُرۡسَلِينَ
Vi har redan gett Våra tjänare, budbärarna, Vårt löfte -
172
إِنَّهُمۡ لَهُمُ ٱلۡمَنصُورُونَ
att de skall få all hjälp -
173
وَإِنَّ جُندَنَا لَهُمُ ٱلۡغَٰلِبُونَ
och att Våra styrkor [av troende] skall hemföra segern. -
174
فَتَوَلَّ عَنۡهُمۡ حَتَّىٰ حِينࣲ
Håll dig nu en tid ifrån dem [Muhammad] -
175
وَأَبۡصِرۡهُمۡ فَسَوۡفَ يُبۡصِرُونَ
men ha dem under uppsikt - [när lidandet drabbar dem] kommer de att inse [sanningen]. -
176
أَفَبِعَذَابِنَا يَسۡتَعۡجِلُونَ
Vill de [verkligen] att Vårt straff kommer över dem med en gång? -
177
فَإِذَا نَزَلَ بِسَاحَتِهِمۡ فَسَآءَ صَبَاحُ ٱلۡمُنذَرِينَ
Då måste det bli ett dystert uppvaknande för dem när de ser [straffet] på planen framför sitt hus, de som inte lät sig varnas! -
178
وَتَوَلَّ عَنۡهُمۡ حَتَّىٰ حِينࣲ
Håll dig [alltså] nu en tid ifrån dem -
179
وَأَبۡصِرۡ فَسَوۡفَ يُبۡصِرُونَ
men ha [dem] under uppsikt - de kommer att inse [sanningen]. -
180
سُبۡحَٰنَ رَبِّكَ رَبِّ ٱلۡعِزَّةِ عَمَّا يَصِفُونَ
STOR är din Herre, den Allsmäktige, i Sin härlighet, fjärran från [försöken] att beskriva [Hans Väsen]! -
181
وَسَلَٰمٌ عَلَى ٱلۡمُرۡسَلِينَ
Och fred och välsignelse över [Hans] budbärare! -
182
وَٱلۡحَمۡدُ لِلَّهِ رَبِّ ٱلۡعَٰلَمِينَ
Lova och prisa Gud, världarnas Herre!