ترجمة معاني سورة غافر باللغة السويدية من كتاب Knut Bernström - Swedish translation

Knut Bernström - Swedish translation

آية رقم 2

UPPENBARELSEN av denna Skrift är Guds verk, den Allsmäktige, den Allvetande,

INGEN utom de som framhärdar i att förneka sanningen, ifrågasätter Guds uppenbarelser. Men låt dig inte vilseledas [av deras nöjda miner] där de beskäftigt skyndar fram och tillbaka på jorden [för att se till sina intressen].

I gångna tider förnekade Noas folk sanningen och, efter dem, alla de som gaddade sig samman [mot Guds budbärare]; varje folk hade onda anslag mot sitt sändebud och ville gripa honom, och [alla] försökte de med bedrägliga argument bestrida sanningen [i de gudomliga budskapen]. Men till sist ställde Jag dem till svars - och hur fruktansvärt var inte Mitt straff!

De som bär upp [Guds allmakts] tron och de som omger den och sjunger sin Herres lov är fasta i sin tro på Honom och de ber Honom förlåta de troende [deras synder]: "Herre, Din nåd och barmhärtighet når överallt och Du omfattar allt med Din kunskap! Förlåt därför dem som visar ånger och följer Din väg, och skona dem från helvetets straff!

Och skydda dem och bevara dem [denna Dag] för dåliga handlingar - den som Du då bevarar för [följderna av] dåliga handlingar, har Du visat stor nåd; detta är en lysande seger."

Men för dem som förnekade sanningen skall förkunnas: "Guds avsky för er är djupare än den avsky ni nu känner för er själva, ni som alltid avvisade alla uppmaningar att anta tron."

De skall säga: "Herre! Två gånger har Du låtit oss dö och två gånger har Du kallat oss till liv; finns det en väg ut [ur detta], nu när vi har erkänt våra synder?"

Och de skall få till svar: "Detta [drabbar er] därför att ni, då den Ende Guden åkallades, ständigt förnekade [Honom], men då andra [väsen] sattes vid Hans sida, trodde ni [på dem]. Nej, Hans är domen - den Höge, den Väldige."

DET ÄR Han som visar er Sina tecken och som sänder ned från skyn det [regn som ger er säd och frukt] för att uppehålla livet; men bara de som har sinnet vänt mot Gud ägnar detta eftertanke.
آية رقم 14

Åkalla därför Gud med ren och uppriktig tro, även om det ses med ovilja av dem som förnekar sanningen!

Han, Herren till [Allmaktens] tron, är höjd högt över ranger och grader. Han låter ingivelsens ande stiga ned enligt Sin plan till den Han vill av Sina tjänare för att varna [människorna] att de en Dag skall möta Honom;
آية رقم 19

Han ser de falska blickarna och Han vet vad som göms i människornas bröst.

Detta [skedde] därför att sändebuden hade kommit till dem med klara vittnesbörd som de förkastade, och då drabbades de av Guds straff. Han är mäktig och Hans straff är strängt.
آية رقم 23

OCH VI sände Moses med Våra budskap och ett klart bevis på hans myndighet
آية رقم 24

till Farao och Haman och Qarun, men de sade: "Han är bara en trollkarl och en lögnare!"

Och Farao sade [till stormännen]: "Låt mig [se till] att Moses dödas; han kan anropa sin Herre [om hjälp]! Jag är rädd att han [annars] förmår oss att anta en ny religion eller stör ordningen i landet och fördärvar sederna."

Då sade en man som tillhörde Faraos hus, som i hemlighet var troende: ”Vill ni döda en man därför att han säger 'Gud är min Herre'? Han har ju kommit till er från er Herre med klara bevis! Om han ljuger återfaller hans lögner på honom [själv], och om han talar sanning kommer ni att drabbas av något av det som han varnar er för. Gud vägleder inte sådana som förslösar sin själ genom ständiga lögner.

Men den troende [mannen] sade: "Egyptier! Jag fruktar för er något lika [fasansfullt] som det som en dag [i det förflutna] drabbade dem som hade gaddat sig samman [mot Guds profeter] -
آية رقم 32

Och - egyptier! - jag bävar vid tanken på [det som väntar er] den Dag då ni skall ropa till varandra under klagan och jämmer,

rätt sätt att nå himlen och göra mig underrättad om Moses gud. - Men jag tror bestämt att han ljuger." [Dessa tankar] ledde Farao till tron att hans onda handlingar var goda och nyttiga och spärrade [för honom] den rätta vägen; och Faraos listiga plan [utmynnade] bara i hans egen undergång.

Egyptier! Är det inte märkligt, att medan jag kallar er till [den väg som leder till] saligheten, kallar ni mig till Elden!

Ni vill förmå mig att förneka Gud och att sätta vid Hans sida det som för mig är okänt, men jag kallar er [att tro på] den Allsmäktige, Den som förlåter och förlåter på nytt!

Det råder inte något tvivel om att det som ni vill förmå mig [att tillbe] inte kan göra anspråk på tillbedjan vare sig i detta eller i nästa liv, och att det är till Gud som vi skall föras åter, och att de som förslösar sina själar har Elden till arvedel.

Morgon och afton förs de fram till Elden, och den Dag då den Yttersta stunden är här [skall änglarna säga:] "För in Faraos anhang [och låt dem utstå] det strängaste av alla straff!"

[Väktarna] skall säga: "Kom inte sändebuden till er med klara bevis [om sanningen]?" [Och de i Elden] skall svara: "Jo, så förhåller det sig." [Och väktarna] skall säga: "Be då [själva]!" Men i förnekarnas bön ligger ingenting annat än självbedrägeri.

VI SKALL helt visst ge Våra sändebud och de troende [Vår] hjälp både i detta liv och den Dag då vittnena reser sig [för att vittna],
آية رقم 54

som vägledning och en påminnelse till dem som har förstånd.

Ha därför tålamod [Muhammad] - Guds löfte är sanning [och Hans ord står fast] - och be Honom förlåta din synd. Och lova och prisa din Herre morgon och afton.

Himlarnas och jordens skapelse är något vida större än skapelsen av människan, men de flesta människor inser inte [att det förhåller sig så].

Och den blinde kan inte jämställas med den seende, liksom den som tror och lever rättskaffens och den som begår orätt inte [kan jämställas]. Det är inte mycket ni ägnar eftertanke åt.
آية رقم 63

I en sådan begreppsförvirring råkar de som [mot bättre vetande] avvisar Guds budskap.

Det är Han som har skapat er av jord, därefter [skapar Han er] av en droppe säd, därefter av en grodd som sätter sig fast, därefter låter Han er komma till världen som späda barn för att småningom nå full mognad och, till sist, hög ålder - men några av er får dö innan [de når sådan ålder] - så att ert levnadslopp, som [Han har] fastställt, skall fullbordas, och för att ni skall [lära er] att använda ert förstånd.

De som [i sitt högmod] sätter Guds uppenbarelser i fråga, har du inte märkt hur deras tankar leds bort från [den sanna vägledningen],

de som [vågar] förneka Skriften och [likaså] det som Vi uppenbarade för Våra sändebud [i äldre tid]? Men de skall få veta [sanningen]
آية رقم 71

[den Dag] då de skall bära kragar av järn om halsen och släpas fram i kedjor
آية رقم 72

[och kastas] i brännhett vatten för att sedan bli bränsle [i helvetets ugnar].
آية رقم 73

Och de skall tillfrågas: "Var är nu de som ni [betraktade som gudomligheter med plats]

"[Straffet drabbar] er därför att ni i strid med all sanning och rätt gladdes [över det onda som sker] på jorden, och på grund av ert högmod och er egenkärlek.

HA DÄRFÖR tålamod, [Muhammad] - Guds löfte är sanning! Vare sig Vi låter dig se något av det som Vi lovar dessa [förnekare] eller Vi låter dig dö [innan straffet når dem], skall de föras åter till Oss!

Vi har sänt ut sändebud före dig; om några av dem har Vi berättat för dig och om andra har Vi inte berättat för dig. Och inget sändebud har fått göra tecken och under annat än med Guds tillåtelse. Men när Guds befallning kommer har den rättvisa domen gått i verkställighet och de som försökte så tvivel om äktheten av Guds uppenbarelser är i samma stund förlorade.

Gud har skapat boskapen åt er, för att ni skall [använda] några av dessa [djur] som riddjur och några av dem till föda.

De är er också till [annan] nytta, och ni tillgodoser med dem viktiga behov [som utan dem måste eftersättas] - [som] skeppen bär er [över havet] bär de er [på era färder över land].
آية رقم 81

Ja, Han visar er Sina tecken - vilka av Guds tecken [vill] ni då förneka

Har de aldrig begett sig ut i världen och sett [spåren efter] det slut som blev deras föregångares [i förnekelse av sanningen]? De var talrikare än [de som i dag förnekar den] och hade större makt och [efterlämnade] märkligare minnesmärken på jorden än de. Men ingenting av det som de hade förvärvat [i livet] blev dem till någon nytta;

när sändebuden kom till dem med klara bevis pekade de, glada och nöjda [i sin självgodhet], på den kunskap som de [ansåg sig] ha. Men [till sist] överväldigades de av det som de hade brukat skämta om.
تقدم القراءة