Översättning av Sura مريم på السويدية från Knut Bernström - Swedish translation
Verse 1
ﭑ
ﭒ
Kaf ha ya ayn Saad.
Verse 2
ﭓﭔﭕﭖﭗ
ﭘ
[Detta är] en berättelse om hur din Herre bevisade Sin tjänare Sakarias Sin nåd.
Verse 3
ﭙﭚﭛﭜﭝ
ﭞ
När han i en tyst [innerlig] bön bad till sin Herre,
Verse 4
sade han: "Herre! Min kropp har blivit svag och mitt huvud har vitnat, men aldrig har Du, Herre, låtit mig gå ohörd ifrån Dig.
Verse 5
Jag oroar mig vid tanken på vad mina närmaste och mina medbröder [kan företa sig] när jag är borta. Min hustru har varit ofruktsam. Skänk mig av nåd en [son och] efterföljare,
Verse 6
som kan bli min arvinge och arvinge till Jakobs hus; och gör honom sådan att Du finner behag i honom!"
Verse 7
[Svaret gavs av änglarna:] ”Hör, Sakarias, det glada budskapet vi ger dig! En son [skall födas åt dig], som skall bära namnet Johannes. 'Vi har inte gett någon före honom detta namn,' [säger Gud].”
Verse 8
[Sakarias] sade: "Herre! Hur skulle jag kunna få en son, när min hustru är ofruktsam och jag är en skröplig och orkeslös åldring?"
Verse 9
[Ängeln] svarade: ”Det skall bli [som jag har sagt]. Din Herre säger: 'Detta är lätt för Mig; Jag har förut skapat dig ur ingenting!'”
Verse 10
[Sakarias] sade: "Herre, ge mig ett tecken!" [Ängeln] svarade: "Det tecken du begär är att du under tre dagar inte skall tala till människor [fastän din tunga är hel].
Verse 11
Och han gick ut ur helgedomen till sitt folk och tecknade åt dem att de morgon och afton skulle lovprisa Gud.
Verse 12
[När sonen fötts och växt upp, sade Vi:] "Johannes! Håll med kraft fast vid [Vår] Skrift!" - Och Vi skänkte honom visdom [redan] i hans tidiga ungdom
Verse 13
och, som Vår särskilda gåva, ett ömt sinne och [viljan till] renhet, och han fruktade Gud
Verse 14
ﭢﭣﭤﭥﭦﭧ
ﭨ
och var en god [son] tillgiven sina föräldrar och visade sig aldrig övermodig eller trotsig.
Verse 15
[Guds] fred var med honom den dag han föddes och skall vara med honom den dag han dör och den dag då han skall uppväckas från de döda.
Verse 16
OCH MINNS [vad] denna Skrift [har att säga om] Maria. Hon drog sig ifrån de sina till ett [avskilt] rum i öster
Verse 17
och lät dem förstå att hon ville vara i ostördhet genom [att anbringa] ett förhänge. Och Vi sände till henne Vår ingivelses ängel som uppenbarade sig för henne i en välskapad mans skepnad.
Verse 18
Då ropade hon: "Jag ber om den Nåderikes beskydd mot dig! [Kom inte nära mig] om du fruktar Gud!"
Verse 19
[Ängeln] sade: ”Jag är ingenting annat än en budbärare från din Herre [med hälsningen:] 'Jag skall skänka dig en son, ren och rättfärdig.'”
Verse 20
Hon sade: "Hur skulle jag, som ingen man har rört, kunna få en son? Jag har aldrig fört ett lösaktigt liv!"
Verse 21
[Ängeln] svarade: ”Det skall bli [som jag har sagt]. Din Herre säger: 'Detta är lätt för Mig och [det sker] för att han skall bli ett tecken för människorna och [en symbol för] Vår nåd. Så har [Vi] beslutat!'”
Verse 22
ﯜﯝﯞﯟﯠﯡ
ﯢ
Och hon blev havande och drog sig undan med sin börda till en avlägsen trakt.
Verse 23
Och [när hennes tid var inne] drev henne födslovåndorna [att ta stöd] mot en palmstam och hon utbrast: "Ack om jag hade fått dö och överlämnas åt glömskan innan detta [skedde]!"
Verse 24
Då [hörde hon någon] som ropade nedifrån [palmens rot]: "Sörj inte! Din Herre har låtit en bäck rinna upp under dina [fötter];
Verse 25
och ruska på palmstammen så skall mogna och saftiga dadlar falla ner omkring dig.
Verse 26
Ät och drick och var vid gott mod! Och om du skulle bli varse en mänsklig varelse, låt honom då veta att du har avlagt ett löfte till den Nåderike att avhålla dig [från tal], och att du därför i dag inte skall tala till någon människa."
Verse 27
I sinom tid återvände hon till de sina med barnet på armen. Då sade de: "Maria, du har gjort något oerhört!
Verse 28
Du Arons syster! Din fader var inte en dålig människa och din moder var inte en lösaktig slampa!"
Verse 29
Då pekade hon på barnet. [Men] de svarade: "Hur skulle vi kunna tala till ett spädbarn [som ligger] i sin linda?"
Verse 30
[Då talade] han [till dem]: "Jag är Guds tjänare. Han har gett mig uppenbarelsen och kallat mig till profet;
Verse 31
Han har välsignat mig, var jag än befinner mig, och befallt mig att så länge jag lever förrätta bönen och ta mig an de fattiga
Verse 32
ﮞﮟﮠﮡﮢﮣ
ﮤ
och att älska min moder och visa henne aktning - och Han har inte gjort mig till en eländig tyrann.
Verse 33
[Guds] fred var med mig den dag jag föddes och skall vara med mig den dag jag dör och den dag då jag skall uppväckas från de döda."
Verse 34
DETTA ÄR med sanna ord Jesus, Marias son, om vars [natur] de tvistar.
Verse 35
Guds [majestät] förbjuder att Han skulle ha en son; stor är Han i Sin härlighet! När Han beslutar att något skall vara, säger Han endast till det: "Var!" - och det är.
Verse 36
Och [Jesus själv sade:] "Gud är min Herre och er Herre - Honom skall ni dyrka! Detta är en rak väg."
Verse 37
Men de sekter [som uppstod genom splittringen bland efterföljarna av äldre uppenbarelser] är sinsemellan oense [om Jesus]. Varna dem som förnekade sanningen! En olycksdiger Dag kommer de att få bevittna fruktansvärda ting!
Verse 38
Hör deras rop och se [hur de beter sig] när de förs fram inför Oss! Men i dag, i denna värld, är de orättfärdiga uppenbarligen helt [fångna] i sina misstag.
Verse 39
Varna dem därför för Jämmerns och grämelsens dag, då [allt skall fullbordas och Guds] domar falla; nu gör de sig inga bekymmer [för denna Dag] - de tror inte [ens att den skall komma].
Verse 40
Vi skall förbli när jorden och allt på den [har förgått], och det är till Oss [alla] skall föras åter.
Verse 41
OCH MINNS [vad] denna Skrift [har att säga om] Abraham; Han var en man av sanning och en profet,
Verse 42
och han sade till sin fader: "Fader! Varför tillber du [stenar] som varken kan höra eller se och som är dig till ingen nytta
Verse 43
Fader! Jag har fått del av en kunskap som du inte har fått del av. Följ mig [så] skall jag visa dig en rak väg.
Verse 44
Fader! Dyrka inte Djävulen - Djävulen som gjorde uppror mot den Nåderike.
Verse 45
Fader! Jag fruktar att Guds straff skall drabba dig och att du då [skall inse att du] varit Djävulens vän."
Verse 46
[Fadern] sade: "Hatar du mina gudar, Abraham? Om du inte upphör med detta [tal], skall jag laga så att du blir stenad. Ge dig nu av [och låt mig slippa se dig] under lång tid!"
Verse 47
[Abraham] svarade: "Fred vare med dig! Jag skall be till min Herre, att Han förlåter dig. Han har alltid varit god mot mig.
Verse 48
Och jag skall dra mig undan från er alla och från det som ni anropar i Guds ställe, och jag skall anropa min Herre [och ingen annan]. Kanske hör Han min bön."
Verse 49
Och sedan han lämnat dem och det som de dyrkade i Guds ställe, skänkte Vi honom Isak och Jakob och kallade dem båda till profeter.
Verse 50
Och Vi gav dem del av Vår nåd och lät [senare släkten] hålla dem högt i ära som sanningens män.
Verse 51
OCH MINNS [vad] denna Skrift [har att säga om] Moses. Han var en av de utvalda, Guds sändebud [och] profet.
Verse 52
Vi kallade på honom från berget Sinais högra sida och drog honom intill Oss i en hemlighetsfull gemenskap;
Verse 53
och i Vår nåd gav Vi honom [som medhjälpare] hans broder Aron [och kallade honom till] profet.
Verse 54
OCH MINNS [vad] denna Skrift [har att säga om] Ismael. Han stod alltid vid sitt ord och han var [Guds] sändebud [och] profet.
Verse 55
Han förmanade sitt folk att förrätta bönen och att ta sig an de fattiga. Och Gud var nöjd med honom.
Verse 56
OCH MINNS [vad] denna Skrift [har att säga om] Idrees. Han var en man av sanning, en profet,
Verse 57
ﮂﮃﮄ
ﮅ
och Vi upphöjde honom till en hög värdighet.
Verse 58
DESSA ÄR några av de profeter som Gud välsignade med Sina gåvor - Adams ättlingar och ättlingar till dem som Vi räddade tillsammans med Noa [i arken], Abrahams och Israels ättlingar; [alla hörde] till dem som Vi har väglett och utvalt. När de hörde den Nåderikes budskap föll de ned på sina ansikten i tillbedjan medan deras ögon fylldes av tårar.
Verse 59
Men efter dem kom människor av sämre halt. De lät bönen falla i glömska och gick dit deras passioner drev dem; de skall drabbas av bitter besvikelse.
Verse 60
Det gäller inte dem som visar ånger och blir troende och lever ett rättskaffens liv. De skall stiga in i paradiset och ingen orätt skall tillfogas dem;
Verse 61
[det är] Edens lustgårdar, som den Nåderike har lovat Sina tjänare [och vars salighet] övergår allt vad de kan föreställa sig. Hans löfte blir alltid verklighet.
Verse 62
Där skall de inte höra tomt och meningslöst tal - men [hälsas med] fredshälsningen - och där skall de få, morgon och afton, allt vad de behöver för sitt välbefinnande.
Verse 63
Detta är paradiset som Vi skall ge i arv åt Våra gudfruktiga tjänare.
Verse 64
[ÄNGLARNA säger:] "Vi stiger inte ned annat än på din Herres befallning; det som vi kan uppfatta, det som är dolt för oss och allt det som är däremellan ligger i Hans [hand]. Och din Herre glömmer ingenting -
Verse 65
Herren över himlarna och jorden och allt som är emellan dem! Dyrka Honom därför utan att förtröttas i din dyrkan! Känner du någon som kan kallas Hans namne?"
Verse 66
OCH MÄNNISKAN [som förnekar sanningen] säger: "Skall jag sedan jag en gång är död stiga fram till nytt liv?"
Verse 67
Minns då inte [denna] människa att Vi förut skapade henne ur ingenting?
Verse 68
Vid din Herres namn! Vi skall förvisso samla dem [på Uppståndelsens dag] liksom de onda väsen [som ledde dem på avvägar] och Vi skall släpa dem på knäna fram till helvetets rand.
Verse 69
Sedan skall Vi från varje grupp dra fram dem som gick längst i sitt trots mot den Nåderike;
Verse 70
det är nämligen Vi som bäst vet vilka som är mest förtjänta av att svedas av dess lågor.
Verse 71
Ingen av er skall slippa ifrån denna [syn]. Det är din Herres fasta beslut.
Verse 72
Därefter skall Vi föra dem i säkerhet som fruktade Gud. Men de orättfärdiga lämnar Vi kvar där, hukande på sina knän.
Verse 73
OCH NÄR Våra klara budskap läses upp för dem, säger förnekarna av sanningen till de troende: "Vilken av [våra] båda grupper lever under bättre villkor och visas större aktning vid [våra] möten?"
Verse 74
Men hur många släkten har Vi inte låtit gå under före dem, [människor] som levde i större bekvämlighet än de och som överträffade dem även i yttre glans
Verse 75
Säg: "Måtte den Nåderike bevilja dem som så envist håller fast vid sina misstag [ett långt] uppskov!" [Och låt dem säga vad de säger] till dess de ser det som de varnades för - antingen det är straffet [i denna värld] eller den Yttersta stunden - och inser vilken av de båda grupperna, som är i ett sämre läge och har ett svagare stöd.
Verse 76
Gud ger dem som vill låta sig ledas en allt klarare insikt om var den rätta vägen går; det bestående goda [du gör] är det bästa inför din Herre och ger den bästa avkastningen.
Verse 77
Vad anser du om den som, fastän han förnekar Våra budskap, säger: "Helt visst skall både rikedom och [många] söner komma på min lott"?
Verse 78
Har han kanske fått se in i framtiden eller har han fått till stånd en överenskommelse med den Nåderike
Verse 79
Visst inte! Vi skall skriva ned vad han säger och Vi skall förlänga hans straff [i nästa liv];
Verse 80
ﭭﭮﭯﭰﭱ
ﭲ
det som han talar om skall återgå till Oss, och [en Dag] skall han stiga fram ensam inför Oss [utan rikedomar, utan söner, utan stöd].
Verse 81
Dessa [människor] har nämligen tagit sig för att i Guds ställe dyrka gudar som [de tror skall ge dem] mera makt och ära.
Verse 82
Nej [de misstar sig]! De [som var föremål för deras dyrkan] skall tvärtom på [Domens dag] svära sig fria från denna dyrkan och bli [sina forna anhängares] motståndare.
Verse 83
SER DU inte [Muhammad] att Vi släpper de onda krafterna lösa mot sanningens förnekare [så att] de eggar dem vidare [i förnekelse och trots]?
Verse 84
Ha därför inte så bråttom att nedkalla [Vårt straff] över dem; Vi håller räkning på de [dagar som återstår] för dem.
Verse 85
ﮗﮘﮙﮚﮛﮜ
ﮝ
Den Dag då Vi samlar de gudfruktiga inför den Nåderike i en ärofull församling
Verse 86
ﮞﮟﮠﮡﮢ
ﮣ
och låter de obotfärdiga syndarna drivas ned i helvetet, såsom boskapen drivs till vattningsstället;
Verse 87
[den Dagen] skall ingen kunna tala till förmån för en annan än den som har slutit förbund med den Nåderike.
Verse 88
ﮮﮯﮰﮱ
ﯓ
Och de säger: "Den Nåderike har [avlat] en son!"
Verse 89
ﯔﯕﯖﯗ
ﯘ
Ni har här yttrat något oerhört,
Verse 90
något som skulle kunna spränga himlarna i stycken och få jorden att rämna och bergen att störta i djupet!
Verse 91
ﯣﯤﯥﯦ
ﯧ
Att [människor går så långt att] de tilldelar den Nåderike en son!
Verse 92
ﯨﯩﯪﯫﯬﯭ
ﯮ
Föreställningen att den Nåderike har [avlat] en son är oförenlig [med Hans gudomliga majestät]!
Verse 93
Ingen av de varelser [som befolkar] himlarna och jorden kan nalkas den Nåderike annat än som [Hans] tjänare;
Verse 94
ﯺﯻﯼﯽ
ﯾ
Han vet deras antal - var och en är räknad -
Verse 95
ﯿﰀﰁﰂﰃ
ﰄ
och var och en skall på Uppståndelsens dag stiga fram ensam inför Honom.
Verse 96
DEN NÅDERIKE skall låta [mycken] kärlek komma dem till del, som tror och lever ett rättskaffens liv.
Verse 97
Och så har Vi gjort denna [Skrift] lätt att förstå, [förmedlad] på ditt eget språk [Muhammad], just för att du med den skall förkunna ett kärleksfullt budskap om hopp för de gudfruktiga och varna dem som vill bestrida och sätta allt i fråga.
Verse 98
Hur många släkten har Vi inte låtit gå under före dem; [och nu] - kan du se skymten av någon av dem [som förintades] eller ens förnimma en viskning från dem?
تقدم القراءة