Översättning av Sura الحج på السويدية från Knut Bernström - Swedish translation
Verse 1
MÄNNISKOR! Frukta er Herre! Den Yttersta stundens omskakande händelser kommer att bli en svår [prövning]!
Verse 2
Den Dag ni ser den komma skall varje kvinna som ammar sitt barn låta det ligga, förlamad av fasa, och varje havande kvinna i sin förskräckelse föda fram sitt foster i förtid, och människorna skall ses [ragla som] druckna, fastän de inte är druckna; nej, [det är rädslan för] Guds stränga straff [som driver dem från vettet].
Verse 3
Men det finns människor som utan kunskap vill tvista om Gud och sluter sig till varje upprorisk demon,
Verse 4
[fastän] det är skrivet att om någon tar Djävulen [eller en av hans anhang] till vän skall denne leda honom vilse och [till sist] driva honom ned i helvetets eld!
MÄNNISKOR! Om ni tvivlar på uppståndelsen, [tänk då på att] Vi har skapat er av jord och sedan av en droppe säd, därefter av en grodd som sätter sig fast, därefter av en klump, dels formad, dels ännu formlös. Så klargör Vi för er [Vår makt]. Och det Vi vill [skall födas] lägger Vi i moderlivets trygga förvar till en fastställd tid och Vi låter er födas som späda barn och därefter [växa till] och nå [full kroppslig och andlig] mognad. Några av er får dö [unga] och några av er blir med tilltagande ålder så skröpliga att de glömmer allt vad de en gång har vetat. Och [om ni ännu tvivlar], se på den torra döda jorden och hur den, när Vi låter regnet falla över den, skälver till och börjar svälla och låter alla slag av växter spira, ljuvliga att se.
Verse 6
Detta, därför att Gud är Sanningen och det är Han som väcker de döda till liv och Han har allt i Sin makt.
Verse 7
Den Yttersta stunden kommer - detta är höjt över allt tvivel - och Gud skall låta alla som vilar i sina gravar återuppstå.
Verse 8
Ock ändå finns det bland människorna den som vill tvista om Gud utan kunskap och utan ledning och utan uppenbarelsens klara ljus
Verse 9
och som i högmod vänder sig [ifrån sanningen] för att förmå [andra] att överge Guds väg. Förnedring väntar honom [redan] i detta liv och på Uppståndelsens dag skall Vi låta honom känna på Eldens [straff].
Verse 10
[Och en röst skall säga:] "Detta är dina händers verk. Gud låter inte Sina tjänare lida orätt."
Verse 11
Det finns även den bland människorna som dyrkar Gud, fastän han står på gränsen [mellan tro och otro]; om gott kommer honom till del, känner han lugn och tillförsikt, men om han sätts på prov, gör han helt om; på detta sätt förverkar han sitt liv både på jorden och i evigheten. Detta är en ohjälplig och total förlust.
Verse 12
Han anropar i Guds ställe vad som varken kan skada honom eller gagna honom och har gått till syndens yttersta gräns.
Verse 13
Ja, han anropar till och med den som snarare skadar än gagnar honom. Eländig är beskyddaren och eländig den som söker hans beskydd!
Verse 14
Gud skall föra dem som tror och lever ett rättskaffens liv till lustgårdar, vattnade av bäckar. - Gud [belönar och straffar] den Han vill.
Verse 15
Om någon [i sin avoghet mot Muhammad] tror att Gud inte skall ge [Sitt Sändebud] fullt stöd i denna värld och i det kommande livet, låt honom då fästa ett rep i taket och [med det] knäcka sina halskotor. Då får han se om hans fint har helt undanröjt orsaken till hans illvilja.
Verse 16
Med uppenbarelsen av denna [Skrift] har Vi sänt [er] klara budskap - Gud vägleder genom dem den Han vill.
Verse 17
Gud skall på Uppståndelsens dag döma mellan dem som tror [på vad som har uppenbarats med denna Skrift] och dem som bekänner den judiska tron och sabierna och de kristna och parserna och dem som sätter medhjälpare vid Guds sida. Gud är vittne till allt som sker.
Verse 18
SER DU inte att allt och alla i himlarna och på jorden faller ned i tillbedjan inför Gud: solen och månen och stjärnorna och bergen och träden och djuren och människor i stort antal? Men [genom förnekelse och trots] har många andra dragit på sig ett oundvikligt straff. Och den som Gud har förnedrat skall ingen hedra. Gud gör som Han vill.
Verse 19
Dessa är de två [grupperna] som tvistar med varandra om sin Herre. För dem som förnekar Honom skall kläder av eld skäras till och skållhett vatten ösas över deras huvuden,
Verse 20
ﮱﯓﯔﯕﯖﯗ
ﯘ
[vatten] som skall fräta sönder deras inälvor och deras hud.
Verse 21
ﯙﯚﯛﯜ
ﯝ
Och de skall [hållas i schack] med krokar av järn;
Verse 22
varje gång de försöker komma ut ur sitt elände drivs de tillbaka in [med orden:] "Pröva på Eldens straff!"
Verse 23
Men Gud skall föra dem som tror och lever ett rättskaffens liv till lustgårdar, vattnade av bäckar, där de skall smyckas med armband av guld och pärlor och bära kläder av siden.
Verse 24
De har letts dit där [bara] goda ord växlas och de har letts till den väg [som för] till Honom som allt lov och pris tillkommer.
Verse 25
DE SOM framhärdar i att förneka sanningen och hindra [andra] att följa Guds väg och att besöka den heliga Moskén, som Vi har låtit uppföra för alla människor - såväl för dem som är bofasta där liksom för besökarna utifrån - och de som med våld vill förmå [andra] att avvika från den sanna tron - [alla] dessa skall Vi låta utstå ett plågsamt straff.
Verse 26
Vi anvisade Abraham platsen för denna Helgedom [och sade:] "Sätt ingenting vid Min sida!" och "Rena Min Helgedom för alla som skall vandra runt den och som skall resa sig [till bön] och böja rygg och knän och falla ned på sina ansikten!"
Verse 27
Kungör för människorna [plikten att fullgöra] vallfärden. De skall komma till dig till fots och ridande på alla slag av snabbfotade riddjur och de skall komma från alla håll och från avlägsna trakter
Verse 28
för att uppleva vad som tjänar till deras uppbyggelse och under de [av alla] kända dagarna uttala Guds namn över de djur ur boskapshjordarna som Han skänker dem [för att offras]; ät något av köttet från dessa [djur] och ge också den olycklige som lider nöd att äta!
Verse 29
Därefter skall de fullfölja och avsluta de för vallfärden föreskrivna andaktsövningarna och infria de högtidliga löften som de har avlagt och [en sista gång] utföra rundvandringen omkring den äldsta Helgedomen.
Verse 30
Detta [är vad Gud har föreskrivit]; den som håller Guds bud och förbud i ära skall ha det till godo hos sin Herre. [Köttet av alla] boskapsdjur är tillåtet för er med undantag av vad som särskilt sagts vara förbjudet. Håll er på avstånd från den smutsiga [synden att dyrka] falska gudar och avhåll er från lögnaktigt tal.
Verse 31
[Dyrka] Gud med den rena, ursprungliga tron och sätt ingenting vid Hans sida; [med] den som sätter något vid Guds sida är det som om han störtade från skyn och blev fåglarnas rov, eller fördes långt bort av vinden till en okänd plats.
Verse 32
Detta [är vad Gud klargör för er]; de som håller Guds symboler i ära har sann gudsfruktan i sina hjärtan.
Verse 33
[Offerdjuren] har ni nytta av fram till utgången av den fastställda tiden; därefter skall de föras till sin bestämmelse [för att offras nära] den äldsta Helgedomen.
Verse 34
För alla folk [i det förgångna] har Vi föreskrivit att Guds namn skall uttalas [i tacksamhet] över de boskapsdjur som Han har skänkt dem som föda - [när de slaktas]. Er Gud är den Ende Guden; underkasta er alltså Hans vilja! Och förkunna för de ödmjuka det glada budskapet [om Guds nåd],
Verse 35
de vars hjärtan bävar då Hans namn uttalas och som med jämnmod bär de [motgångar] som drabbar dem och som regelbundet förrättar bönen och ger [åt andra] av det som Vi har skänkt dem för deras försörjning.
Verse 36
Och till de symboler som Gud har gett er hör kamelerna; med dem följer välsignelser för er. Uttala därför Guds namn över dem när de står på rad [för att slaktas]; och när de har fallit, ät då av deras kött och skänk av det både till den som är nöjd [med det lilla han har] och till den som [är utblottad och] måste tigga. Vi har låtit er råda över dem - kanske skall ni visa tacksamhet.
Verse 37
[Offerdjurens] kött och deras blod når aldrig Gud; men er gudsfruktan [och er lydnad] når Honom. Och Han har låtit er råda över dem för att ni skall förhärliga Gud, som har väglett er. Och förkunna detta glada budskap för dem som gör det goda och det rätta.
Verse 38
Gud är de troendes Försvarare. Men Gud är inte vän till dem som sviker [givna förtroenden] och som förnekar [Guds välgärningar].
Verse 39
TILLÅTELSE [att kämpa] har de mot vilka ett orättfärdigt krig förs - och Gud har makt att ge dem stöd -
Verse 40
de som i strid mot all rätt jagas bort från sina hem därför att de säger: "Gud är vår Herre!"
Verse 41
de som, om Vi ger dem makt och myndighet på jorden, förrättar bönen och ger åt de fattiga och anbefaller det som är rätt och förbjuder det som är orätt. Allt går till sist upp i Gud.
Verse 42
OCH OM de beskyller dig för lögn [Muhammad, skall du veta att] före deras tid Noas folk och stammarna Aad och Thamud
Verse 43
ﮡﮢﮣﮤ
ﮥ
och Abrahams och Lots folk
Verse 44
och folket i Madyan [kallade sina profeter lögnare]; ja, även Moses kallades lögnare. Jag gav förnekarna en frist, men [när den löpt ut] lät Jag Min vrede drabba dem - och hur [fruktansvärt] var inte Mitt straff!
Verse 45
Hur många städer, [vilkas invånare] ständigt begick orätt, har Vi inte låtit gå under? Nu ligger de öde! Och de övergivna brunnarna! Och de stolta palatsen!
Verse 46
Har de [som nu förnekar sanningen] aldrig begett sig ut i världen, så att deras hjärtan fått lära sig att förstå och deras öron att höra? Det är inte deras ögon som är blinda, nej, det är hjärtana i deras bröst!
Verse 47
Och de begär [i sitt övermod] att du skall påskynda straffet; men Gud frångår inte Sitt löfte och en dag är för din Herre detsamma som tusen år så som ni räknar.
Verse 48
Och hur många städer, vars [invånare] ständigt begick orätt har Jag inte beviljat en frist; men [när fristen hade löpt ut] lät Jag Min vrede drabba dem. Jag är färdens mål!
Verse 49
SÄG [Muhammad]: "Människor! Jag är bara er varnare, som varnar klart och entydigt!"
Verse 50
De som har tron och lever ett rättskaffens liv skall få förlåtelse [för sina synder] och en frikostig belöning;
Verse 51
men de som motarbetar Våra budskap och vill försvaga deras genomslagskraft har Elden till arvedel.
Verse 52
Vi har aldrig sänt ett sändebud eller en profet före dig utan att Djävulen försökt att misstänkliggöra hans avsikter. Men Gud korsar Djävulens planer och ger Sina budskap fasthet och klarhet. - Gud är allvetande, vis.
Verse 53
Han låter [sådana] Djävulens försök bli en prövning för hjärtan, sjuka av tvivel, och hjärtan som hårdnat till stenar, ja, orättfärdiga människor som har drivit sitt motstånd [mot Gud och Hans Profet] till det yttersta.
Verse 54
Och [det sker] för att de som har fått del av kunskap skall veta att denna [heliga Skrift] är sanningen från din Herre och tro på den och för att deras hjärtan skall ta emot den med ödmjukhet. Gud leder helt visst dem som har tro till en rak väg;
Verse 55
men de som framhärdar i att förneka sanningen fortsätter att se på denna [Skrift] med tvekan och tvivel, till dess den Yttersta stunden plötsligt kommer över dem eller straffet drabbar dem en dag som inte följs av en ny dag.
Verse 56
Den Dagen skall [alla se att] Gud har herraväldet i [Sin hand]. Han skall döma människorna och de som trodde och levde rättskaffens skall stiga in i lycksalighetens lustgårdar,
Verse 57
men de som inte upphörde att förneka sanningen och avvisade Våra budskap som lögn skall drabbas av ett förnedrande straff.
Verse 58
GUD SKALL sannerligen sörja frikostigt för dem som överger ondskans rike [för att kämpa] för Guds sak och som dödas eller dör. Ingen drar bättre försorg [om sina tjänare] än Gud;
Verse 59
Han kommer att ge dem ett mottagande, som [helt och fullt] tillfredsställer dem. Gud vet allt och har överseende [med era brister].
Verse 60
Så [skall det bli]. Den som besvarar ett angrepp som han utsatts för med samma medel och som därefter angrips på nytt, skall helt visst få Guds hjälp. Gud utplånar och förlåter mycken synd.
Verse 61
Ja, Gud [är allsmäktig - Han] låter natten glida in i dagen och låter dagen glida in i natten; Gud hör allt, ser allt.
Verse 62
Ja, Gud är Sanningen och allt det som människor anropar i Hans ställe är sken och lögn. Gud är den Höge, den Väldige.
Verse 63
Ser du inte att Gud låter regn falla från skyn, varefter jorden grönskar? Gud, som är outgrundlig i Sin godhet, genomskådar allt, är underrättad om allt.
Verse 64
Honom tillhör allt det som himlarna rymmer och det som jorden bär. Gud är Sig själv nog och allt lov och pris tillkommer Honom.
Verse 65
Inser du inte att Gud har låtit allt på jorden stå till er tjänst och [att era] skepp seglar över haven på Hans befallning, och [att det är Han] som håller himlakropparna [i deras banor], så att de inte störtar mot jorden? [De störtar inte] om Han inte ger dem denna befallning. Gud, den Barmhärtige, ömmar för människorna.
Verse 66
Det är Han som gav er liv och som skall låta er dö och därefter kalla er till [nytt] liv, men människan är djupt otacksam!
Verse 67
FÖR ALLA samfund [i gången tid] har Vi föreskrivit regler för förrättandet av andakten som de är underkastade. Låt dig inte dras in i en diskussion med dem om [dessa regler]; uppmana dem [i stället] att dyrka din Herre. Du följer helt visst den raka vägen.
Verse 68
Och om de [ändå] vill tvista med dig, säg då: "Gud har full kännedom om era företag."
Verse 69
På Uppståndelsens dag skall Gud döma mellan er i de frågor som ni tvistade om.
Verse 70
Visste du inte att Gud har kännedom om allt i himlen och på jorden? Allt detta är upptecknat och bevarat. Det kostar inte Gud någon möda.
Verse 71
[Men] vid sidan av Gud tillber de det som Han aldrig har gett dem tillstånd till och som de [själva] inte har någon kunskap om; dessa orättfärdiga [människor] kommer inte att få hjälp [att undkomma straffet].
Verse 72
Och när man läser upp Våra klara och tydliga budskap för dem, ser du avmåla sig i förnekarnas ansikten den starka motvilja [de känner] - det är nära att de går till handgripligheter mot dem som läser Våra budskap för dem. Säg: "Skall jag säga er vad som är svårare att uthärda än det ni får lyssna till? Det är [den eviga] Elden, som Gud har lovat förnekarna av sanningen. Vilket jämmerligt slut!"
Verse 73
MÄNNISKOR! Hör på den liknelse, som här framställs [för er]: de som ni anropar i Guds ställe kommer aldrig att kunna skapa [ens] en fluga, även om de förenar [alla sina krafter] för [att åstadkomma] detta. Och om en fluga stjäl något från dem, kan de inte ta det ifrån denna [fluga]. Lika maktlös är den bedjande som den till vilken bönen ställs!
Verse 74
De underskattar Gud [när de likställer sina ömkliga avgudar med Honom]; Gud har all styrka, all makt.
Verse 75
Gud utser sändebud bland änglarna såväl som bland människorna och Han hör allt, ser allt.
Verse 76
Han vet allt vad [människor] kan veta och allt som är dolt för dem; allt går [till sist] åter till Gud.
Verse 77
TROENDE! Böj ryggar och knän och fall ned på era ansikten och dyrka er Herre och gör gott - kanske skall det gå er väl i händer!
Och sträva för Guds sak med all den hängivelse som ni är skyldiga Honom. Han har utvalt er och Han har inte lagt på er svåra eller tunga plikter i [utövningen av er] religion, den rena, ursprungliga tro som var er fader Abrahams. Det är Han som i gången tid och i denna [Skrift] har kallat er "dem som har underkastat sig Guds vilja". Om detta skall Sändebudet vittna mot er och ni skall vittna mot människorna. Förrätta därför bönen regelbundet och erlägg allmoseskatten! Och håll fast vid Gud, er Herre och er Beskyddare - den mäktigaste Beskyddaren och den bäste Hjälparen av alla!
تقدم القراءة