Översättning av Sura عبس på السويدية från Knut Bernström - Swedish translation
Verse 1
ﭑﭒ
ﭓ
MED BISTER min vände han sig bort
Verse 2
ﭔﭕﭖ
ﭗ
när den blinde mannen kom fram till honom.
Verse 3
ﭘﭙﭚﭛ
ﭜ
Och kanske skulle han - hur hade du kunnat ana detta? - [kanske skulle han] ha vuxit i renhet
Verse 4
ﭝﭞﭟﭠ
ﭡ
eller ha tagit emot och dragit nytta av vad du skulle ha sagt [honom]
Verse 5
ﭢﭣﭤ
ﭥ
Den som inte tror sig behöva [Gud och Hans ord],
Verse 6
ﭦﭧﭨ
ﭩ
till honom lyssnade du uppmärksamt,
Verse 7
ﭪﭫﭬﭭ
ﭮ
fastän ingen kan klandra dig om han inte renas från sin synd;
Verse 8
ﭯﭰﭱﭲ
ﭳ
men den som kom till dig med sin enträgna bön
Verse 9
ﭴﭵ
ﭶ
och [visade att han] fruktade Gud,
Verse 10
ﭷﭸﭹ
ﭺ
[honom] lät du gå sin väg ohörd!
Verse 11
ﭻﭼﭽ
ﭾ
NEJ [låt] detta bli en påminnelse [för dig]!
Verse 12
ﭿﮀﮁ
ﮂ
Och låt den som vill lägga den på minnet!
Verse 13
ﮃﮄﮅ
ﮆ
[Bevarade] på ark som behandlas med vördnad,
Verse 14
ﮇﮈ
ﮉ
hålls de högt i ära, obesmittade av [jordisk smuts];
Verse 15
ﮊﮋ
ﮌ
[himmelska] budbärare bär dem i sina händer,
Verse 16
ﮍﮎ
ﮏ
ädla och plikttrogna [tjänare].
Verse 17
ﮐﮑﮒﮓ
ﮔ
[Men] genom sin ihärdiga förnekelse av sanningen drar människan på sig [Guds] fördömelse och utestänger sig själv från Hans nåd!
Verse 18
ﮕﮖﮗﮘ
ﮙ
Av vad har Gud skapat henne
Verse 19
ﮚﮛﮜﮝ
ﮞ
Han har skapat henne av en droppe sädesvätska och ger henne därefter de egenskaper [som hennes uppgift kräver].
Verse 20
ﮟﮠﮡ
ﮢ
Sedan jämnar Han vägen för henne.
Verse 21
ﮣﮤﮥ
ﮦ
Till sist låter Han henne dö och begravas,
Verse 22
ﮧﮨﮩﮪ
ﮫ
och när Han vill skall Han väcka henne till nytt liv.
Verse 23
ﮬﮭﮮﮯﮰ
ﮱ
Men [människan] har inte fullgjort de plikter som Han har lagt på henne!
Verse 24
ﯓﯔﯕﯖ
ﯗ
Låt människan se på sin föda:
Verse 25
ﯘﯙﯚﯛ
ﯜ
Vi sänder ned regn i riklig mängd
Verse 26
ﯝﯞﯟﯠ
ﯡ
och låter sedan [de spirande fröna] öppna fåror i jorden
Verse 27
ﯢﯣﯤ
ﯥ
och brödsäd växa upp ur den,
Verse 28
ﯦﯧ
ﯨ
och druvor och färskt grönt,
Verse 29
ﯩﯪ
ﯫ
och olivträd och dadelpalmer
Verse 30
ﯬﯭ
ﯮ
och [andra träd som bildar] lummiga parker
Verse 31
ﯯﯰ
ﯱ
och frukter och foderväxter
Verse 32
ﯲﯳﯴ
ﯵ
för era egna behov och för er boskap.
Verse 33
ﯶﯷﯸ
ﯹ
NÄR [Uppståndelsens dag] bryter in [med ett mäktigt dån],
Verse 34
ﯺﯻﯼﯽﯾ
ﯿ
kommer människan att undvika sin broder
Verse 35
ﰀﰁ
ﰂ
och sin moder och sin fader
Verse 36
ﰃﰄ
ﰅ
och sin hustru och sina barn,
Verse 37
ﰆﰇﰈﰉﰊﰋ
ﰌ
ja, var och en av dem skall ha nog av sina egna bekymmer.
Verse 38
ﰍﰎﰏ
ﰐ
Den Dagen kommer några ansikten att stråla av glädje,
Verse 39
ﰑﰒ
ﰓ
leende och lyckliga.
Verse 40
ﰔﰕﰖﰗ
ﰘ
Men några ansikten kommer den Dagen att täckas av damm
Verse 41
ﭑﭒ
ﭓ
och skymmas av svart [rök];
Verse 42
ﭔﭕﭖﭗ
ﭘ
de är de som förnekade sanningen och sjönk djupt i synd.
تقدم القراءة