Översättning av Sura المجادلة på السويدية från Knut Bernström - Swedish translation
Verse 1
GUD har helt visst hört hennes ord, hon som vädjar till dig i [tvisten med] sin man och som bönfaller Gud om hjälp. Och Gud hör vad ni båda har haft att anföra - Gud är Den som hör allt, ser allt.
Verse 2
De av er som [hädanefter vill] förskjuta sina hustrur [bör inse att de] inte är deras mödrar; deras mödrar är de som födde dem och inga andra. Orden [som yttras enligt denna sed] strider mot rim och reson och är en klar lögn. Men Gud utplånar och förlåter mycken synd.
Verse 3
De som på detta sätt förskjuter sin hustru men tar tillbaka sitt ord skall [som bot] skänka en slav friheten, innan samlivet [med den förskjutna] får återupptas. Detta är vad Gud föreskriver för er. Gud är underrättad om vad ni gör.
Verse 4
De som inte [är i stånd att lyda denna föreskrift] skall fasta två månader i följd, innan [man och hustru] får återuppta samlivet; och de som inte förmår [fasta] skall ge mat åt sextio nödställda; på så sätt får ni [visa] er tro på Gud och Hans Sändebud. Detta är Guds föreskrifter, och de som inte lyder [dem] har ett plågsamt straff [att vänta].
Verse 5
De som sätter sig upp mot Gud och Hans Sändebud skall förödmjukas såsom deras föregångare blev förödmjukade, eftersom Våra budskap är otvetydiga. De som förnekar sanningen har ett förnedrande straff [att vänta]
Verse 6
den Dag då Gud skall uppväcka dem alla till nytt liv och låta dem veta vad deras handlingar [var värda]. Gud håller räkning på det som de själva har glömt. Gud är vittne till allt som sker.
HAR DU inte klart för dig att Gud känner allt det som himlarna rymmer och det som jorden bär? När tre samlas till en hemlig överläggning är Han den fjärde, och om fem samlas är Han den sjätte; och vare sig de är färre eller flera är Han med dem, var de än befinner sig. Till sist, på Uppståndelsens dag, skall Han låta dem veta vad deras handlingar [var värda]. Gud har kännedom om allt.
Har du inte lagt märke till, hur de som ålagts att avhålla sig från hemliga överläggningar, återgår till det förbjudna och överlägger i hemlighet om syndiga handlingar och om att motarbeta och trotsa Profeten? När de kommer till dig [Muhammad], hälsar de dig med ord som Gud inte har anbefallt, och säger till sig själva: "Varför straffar inte Gud oss för det vi säger?" Helvetet är straff nog för dem; i dess eld skall de brinna - ett fasansfullt slut!
Verse 9
Troende! Om ni överlägger i avskildhet om era angelägenheter, undvik då allt som kan ligga synd, illvilja och trots mot Sändebudet nära. Nej, överlägg om hur ni skall verka för större fromhet och lydnad för Gud - och frukta Gud! [En Dag] skall ni föras samman inför Honom.
Verse 10
Hemliga överläggningar är något som Djävulen funnit på för att förarga och plåga de troende; men han kan inte vålla dem skada utan Guds tillåtelse; låt därför de troende sätta sin lit till Gud!
Verse 11
TROENDE! När ni under era sammankomster uppmanas "Ge plats!" - ge plats; då skall Gud bereda plats åt er [i Sin nåd]. Och när ni uppmanas "Res er!" - res er [utan att dröja]. Då skall Gud upphöja dem bland er som är [sanna] troende och dem som har fått kunskap, till högre rang. Gud är underrättad om vad ni gör.
Verse 12
TROENDE! Om ni vill få ett samtal i avskildhet med Sändebudet, ge då en offergåva till de behövande före ert samtal; det är för ert eget bästa och det leder till större renhet [i ert uppsåt]. Men den som inte har [möjlighet till detta, skall finna att] Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.
Verse 13
Om föreskriften att inför ert samtal ge en offergåva vållar er bekymmer och ni har underlåtit att [följa den] och Gud i Sin nåd förlåter er, [nöj er då med att samvetsgrant] förrätta bönen och betala allmoseskatten; och lyd Gud och Hans Sändebud; Gud är underrättad om vad ni gör.
Verse 14
HAR DU inte lagt märke till de [hycklare] som söker stöd hos dem som har drabbats av Guds vrede [därför att de förnekar sanningen]? De hör inte samman med er och inte heller med dem och de svär på det som de vet är en lögn.
Verse 15
Gud har ett strängt straff i beredskap för dem; vad de gör är ont.
Verse 16
De svär sina eder för att skydda sig och på så sätt leder de [andra] bort från Guds väg. De har [att vänta] ett förnedrande straff.
Verse 17
Varken deras [betydande] jordiska ägodelar eller deras [många] söner kan ge dem skydd mot Gud; deras arvedel är Elden och där skall de förbli till evig tid.
Verse 18
Den Dag då Gud uppväcker dem alla från de döda, kommer de att bedyra och svära inför Gud [att de hade underkastat sig Hans vilja] liksom de nu bedyrar och svär inför er i tron att de uppnår något [med sina eder]. Nej, de är lögnens verkliga mästare!
Verse 19
Djävulen har helt tagit befälet över dem och kommit dem att glömma att åkalla Gud. [De är Djävulens trogna och] Djävulens trogna är sannerligen förlorarna!
Verse 20
De som trotsar Gud och Hans Sändebud kommer att höra till de eländigaste [på Uppståndelsens dag].
Verse 21
Gud har slagit fast: "Helt visst är det Jag, Jag och Mina sändebud, som skall segra!" - Hos Gud finns all styrka, all makt!
Du kan inte finna [sådana] människor som tror på Gud och den Yttersta dagen och som [samtidigt] söker vänskap med dem som trotsar Gud och Hans Sändebud - inte ens om det gäller deras egen fader eller son eller broder eller [andra] som står dem nära. Det är i deras hjärtan som Han har skrivit in tron och de som Han har stärkt med Sin ande, och dem skall Han föra till lustgårdar, vattnade av bäckar, där de skall förbli till evig tid. Gud är nöjd med dem och de är nöjda [där de njuter] Hans [gåvor]. De är Guds trogna och Guds trogna skall det sannerligen gå väl i händer!
تقدم القراءة