Översättning av Sura القيامة på السويدية från Knut Bernström - Swedish translation
Verse 1
ﮊﮋﮌﮍ
ﮎ
Jag kallar till vittne Uppståndelsens dag!
Verse 2
ﮏﮐﮑﮒ
ﮓ
Jag kallar till vittne den anklagande [rösten] i människans [inre]!
Verse 3
ﮔﮕﮖﮗﮘ
ﮙ
Tror människan att Vi inte förmår sätta samman hennes ben [på nytt]
Verse 4
ﮚﮛﮜﮝﮞﮟ
ﮠ
Visst förmår Vi det! Vi förmår [till och med] återställa hennes fingerspetsar [i deras forna skick]!
Verse 5
ﮡﮢﮣﮤﮥ
ﮦ
Men människan vill fortsätta att leva sitt syndiga liv
Verse 6
ﮧﮨﮩﮪ
ﮫ
och hon frågar [misstroget]: "Och denna Uppståndelsens dag, när kommer den?"
Verse 7
ﮬﮭﮮ
ﮯ
[Den Dag] då blickarna grumlas [av fruktan]
Verse 8
ﮰﮱ
ﯓ
och månen mister sitt sken
Verse 9
ﯔﯕﯖ
ﯗ
och solen och månen förenas -
Verse 10
ﯘﯙﯚﯛﯜ
ﯝ
den Dagen skall människan ropa: "Vart skall jag fly?"
Verse 11
ﯞﯟﯠ
ﯡ
Men då finns ingen trygg plats dit du kan fly!
Verse 12
ﯢﯣﯤﯥ
ﯦ
Den Dagen [är du tillbaka hos] din Herre - målet för din färd!
Verse 13
ﯧﯨﯩﯪﯫﯬ
ﯭ
Den Dagen skall människan förstå vad hon gjorde och vad hon underlät;
Verse 14
ﯮﯯﯰﯱﯲ
ﯳ
ja, hon skall se sig själv [sådan hon var],
Verse 15
ﯴﯵﯶ
ﯷ
även om hon söker ursäkter [för sina fel].
Verse 16
ﯸﯹﯺﯻﯼﯽ
ﯾ
SKYNDA inte på din tunga [när du vill återge uppenbarelsens ord] för att snabbt få fram allt!
Verse 17
ﯿﰀﰁﰂ
ﰃ
Det ankommer på Oss att samla [allt i ditt hjärta] och [att vaka över] läsningen.
Verse 18
ﰄﰅﰆﰇ
ﰈ
När Vi läser den [för dig Muhammad], följ då uppmärksamt med i läsningen;
Verse 19
ﰉﰊﰋﰌ
ﰍ
sedan är det Vår sak att göra dess mening klar.
Verse 20
ﭑﭒﭓﭔ
ﭕ
NEJ! Ni [människor] älskar detta liv och dess flyktiga [glädjeämnen]
Verse 21
ﭖﭗ
ﭘ
[till den grad att] ni skjuter tankarna på evigheten åt sidan!
Verse 22
ﭙﭚﭛ
ﭜ
Den Dagen skall [någras] ansikten lysas upp av glädje -
Verse 23
ﭝﭞﭟ
ﭠ
de får skåda sin Herre -
Verse 24
ﭡﭢﭣ
ﭤ
medan mörka skuggor kommer att skymma [andras] ansikten -
Verse 25
ﭥﭦﭧﭨﭩ
ﭪ
de grubblar över det lidande som väntar dem.
Verse 26
ﭫﭬﭭﭮ
ﭯ
NEJ! När [den döende] är nära att utandas sin sista suck
Verse 27
ﭰﭱﭲﭳ
ﭴ
och de [anhöriga] frågar: "Vem har det botemedel [som kan rädda honom]?"
Verse 28
ﭵﭶﭷ
ﭸ
och han själv tänker att avskedets stund är inne
Verse 29
ﭹﭺﭻ
ﭼ
och vånda läggs till vånda.
Verse 30
ﭽﭾﭿﮀ
ﮁ
Då återstår [bara] den sista färden till din Herre!
Verse 31
ﮂﮃﮄﮅ
ﮆ
Men [denne man] hade ingen tro och han bad inte.
Verse 32
ﮇﮈﮉ
ﮊ
[När sanningen kom] förnekade han den och vände den ryggen;
Verse 33
ﮋﮌﮍﮎﮏ
ﮐ
och sedan gick han, högfärdig och självbelåten, tillbaka till de sina.
Verse 34
ﮑﮒﮓ
ﮔ
[Ditt slut] är nära [eländige förnekare]!
Verse 35
ﮕﮖﮗﮘ
ﮙ
Ja, [ditt slut] är nära!
Verse 36
ﮚﮛﮜﮝﮞ
ﮟ
TROR människan att hon skall lämnas i fred att göra som hon vill [utan att ställas till svars]
Verse 37
ﮠﮡﮢﮣﮤﮥ
ﮦ
Var hon inte en droppe sädesvätska, utgjuten [i ett kvinnligt sköte],
Verse 38
ﮧﮨﮩﮪﮫ
ﮬ
och blev därefter en grodd som satte sig fast - och som Han sedan skapade och formade [till människa i enlighet med den uppgift som skulle bli hennes]
Verse 39
ﮭﮮﮯﮰﮱ
ﯓ
och skapade av detta de två könen, det manliga och det kvinnliga
Verse 40
Skulle då denne [Skapare] inte ha makt att uppväcka de döda till nytt liv?
تقدم القراءة