Översättning av Sura الدّخان på السويدية från Knut Bernström - Swedish translation
Verse 1
ﭑ
ﭒ
HA meem.
Verse 2
ﭓﭔ
ﭕ
VID SKRIFTEN, som är klar i sig själv och som klart framställer sanningen!
Verse 3
Dess uppenbarelse [inleddes] under en välsignad natt - Vi har aldrig upphört att varna [människorna] -
Verse 4
ﭠﭡﭢﭣﭤ
ﭥ
[en natt] då varje fråga formulerades med fasthet och precision
Verse 5
enligt Vår befallning - Vi har aldrig upphört att sända Våra budbärare [med undervisning och vägledning]. -
Verse 6
Detta är en nåd från din Herre, Han som hör allt, vet allt,
Verse 7
Herren över himlarna och jorden och allt som finns däremellan; [detta vet ni] om ni [hör till dem som] strävar efter inre visshet!
Verse 8
Ingen gud finns utom Han, som skänker liv och skänker död; er Herre och era förfäders Herre.
Verse 9
ﮍﮎﮏﮐﮑ
ﮒ
Men de tvivlar och skämtar bort [frågans allvar].
Verse 10
ﮓﮔﮕﮖﮗﮘ
ﮙ
VÄNTA på den Dag då himlen kommer att [skymmas av] en klart synlig, tät rök
Verse 11
ﮚﮛﮜﮝﮞﮟ
ﮠ
som sveper in människorna; [och de skall ropa och klaga:] "Vilket straff, vilken plåga!
Verse 12
ﮡﮢﮣﮤﮥﮦ
ﮧ
Herre, låt oss slippa ifrån [detta] straff, Vi tror på Dig!"
Verse 13
Men varifrån skall den påminnelse komma som påverkar dem? Ett sändebud har ju kommit till dem och klart framfört sitt budskap;
Verse 14
ﮰﮱﯓﯔﯕﯖ
ﯗ
då vände de honom ryggen med orden: "[Denne] galning har lärts upp [av andra]!"
Verse 15
Vi skall skjuta upp straffet en liten tid, men ni kommer att återfalla [i synd].
Verse 16
ﯠﯡﯢﯣﯤﯥ
ﯦ
Dock, den dag då Vårt dråpslag faller med fruktansvärd kraft, skall Vi utkräva [full] vedergällning [av er alla]!
Verse 17
LÅNGT före deras tid lät Vi Faraos folk utstå en hård prövning; en ädel budbärare kom till dem och sade:
Verse 18
"Överlämna Guds tjänare till mig! Jag är [Guds] sändebud [utsänd] till er och ni kan lita på mig.
Verse 19
Uppres er inte mot Gud! Jag kommer till er med ett klart bevis på min myndighet,
Verse 20
ﭜﭝﭞﭟﭠﭡ
ﭢ
och jag ber min Herre och er Herre om skydd mot det onda som ni vill tillfoga mig.
Verse 21
ﭣﭤﭥﭦﭧ
ﭨ
Om ni inte tror mig, håll er då ifrån mig!"
Verse 22
ﭩﭪﭫﭬﭭﭮ
ﭯ
[När Moses såg deras omedgörlighet] bad han till sin Herre [och sade]: "Dessa [människor] är djupt sjunkna i synd!"
Verse 23
ﭰﭱﭲﭳﭴ
ﭵ
Och [Gud befallde honom]: "De kommer att förfölja er; bege dig därför i väg med Mina tjänare under natten!
Verse 24
Och lämna havet stilla och kluvet bakom er; där skall [den förföljande] armén dränkas!"
Verse 25
ﭾﭿﮀﮁﮂ
ﮃ
Hur många trädgårdar, [vattnade av] källor, måste de inte överge,
Verse 26
ﮄﮅﮆ
ﮇ
och [vajande] sädesfält och ståtliga palats -
Verse 27
ﮈﮉﮊﮋ
ﮌ
och de lyckliga och ombonade liv som hade varit deras!
Verse 28
ﮍﮎﮏﮐﮑ
ﮒ
Så [blev deras öde]! Och Vi lät andra ärva det [som de lämnade efter sig].
Verse 29
Men himlen och jorden fällde inga tårar över dem och de gavs ingen frist.
Verse 30
Så räddade Vi Israels barn från det förnedrande straffarbete
Verse 31
som Farao [lade på dem] - han var en förtryckare som gick till de värsta överdrifter. -
Verse 32
ﮭﮮﮯﮰﮱﯓ
ﯔ
Ja, med [Vår] kunskap utvalde Vi dem [och satte dem] högre än jordens alla folk
Verse 33
och Vi gav dem tecken [på Vår nåd] vars klara innebörd var att de sattes på prov.
Verse 34
ﯝﯞﯟ
ﯠ
Dessa [nutida förnekare] säger:
Verse 35
"Vi skall dö denna första och enda gång och vi skall inte uppstå till nytt liv.
Verse 36
ﯪﯫﯬﯭﯮ
ﯯ
Men låt våra förfäder stå upp [och vittna] om det ni säger är sant."
Verse 37
Är de bättre än Tubba`s folk och deras föregångare som Vi lät gå under, förlorade som de var i sin synd?
Verse 38
Vi har inte skapat himlarna och jorden och allt som finns däremellan för Vårt nöjes skull;
Verse 39
nej, Vi har inte skapat dem utan en plan och ett syfte, men de flesta [människor] inser det inte.
Verse 40
ﭑﭒﭓﭔﭕ
ﭖ
ÅTSKILLNADENS dag [då de orättfärdiga skall skiljas från de rättfärdiga] är den utsatta tiden, då alla [skall samlas åter];
Verse 41
den Dag då vännen inte kan ingripa till förmån för sin vän och ingen kan få hjälp
Verse 42
utom den som Gud förbarmar Sig över; Han är den Allsmäktige, den Barmhärtige.
Verse 43
ﭫﭬﭭ
ﭮ
Det träd i vars frukt är död,
Verse 44
ﭯﭰ
ﭱ
skall låta den hårdnackade förnekaren smaka sin frukt;
Verse 45
ﭲﭳﭴﭵ
ﭶ
och den skall sjuda som smält koppar i hans inälvor,
Verse 46
ﭷﭸ
ﭹ
sjuda som skållhett vatten.
Verse 47
ﭺﭻﭼﭽﭾ
ﭿ
[Och ett rop skall höjas:] "Grip honom och släpa honom rakt in i lågornas mitt;
Verse 48
häll sedan kokhett vatten över hans huvud som en [ytterligare] plåga.
Verse 49
ﮈﮉﮊﮋﮌ
ﮍ
Pröva på [detta straff], du som [på jorden] var den mäktige, den förnäme!
Verse 50
ﮎﮏﮐﮑﮒﮓ
ﮔ
Det var detta som ni [alla] tvivlade på!"
Verse 51
ﮕﮖﮗﮘﮙ
ﮚ
Men de som fruktade Gud skall då [få njuta] i trygghet,
Verse 52
ﮛﮜﮝ
ﮞ
av [grönskande] lustgårdar och [porlande] källor,
Verse 53
ﮟﮠﮡﮢﮣ
ﮤ
klädda i siden och brokad, [vilande på högsäten] mitt emot varandra.
Verse 54
ﮥﮦﮧﮨ
ﮩ
Sådan [skall deras lycka vara] och Vi skall ge dem mörkögda, oskuldsfulla unga kvinnor som sällskap.
Verse 55
ﮪﮫﮬﮭﮮ
ﮯ
Där skall de få de frukter som de önskar och frid och ro skall omge dem.
Verse 56
Döden skall inte nå dem där, sedan de förut dött döden på jorden och de har skonats från Eldens straff -
Verse 57
ett bevis på din Herres nåd - detta är den stora segern!
Verse 58
ﯦﯧﯨﯩﯪ
ﯫ
OCH VI har gjort denna [Skrift] lätt att förstå, [förmedlad] på ditt eget språk [Muhammad] för att de skall kunna ta den till sig.
Verse 59
ﯬﯭﯮ
ﯯ
Avvakta därför [det som skall komma]; även de skall avvakta.
تقدم القراءة