Verse 1

ﭑ ﭒ ​

Ta seen meem.

Verse 2

ﭓﭔﭕﭖ ﭗ ​

DETTA ÄR budskap ur Skriften, som är klar i sig själv och som klart framställer sanningen.

Verse 3

ﭘﭙﭚﭛﭜﭝ ﭞ ​

Grämer du dig över att de [som du förmanar och varnar] inte vill tro?

Verse 4

ﭟﭠﭡﭢﭣﭤﭥﭦﭧﭨﭩ ﭪ ​

Om Vi ville hade Vi kunnat ge dem ett tecken från himlen, så att de hade böjt sina nackar inför det i ödmjuk underkastelse.

Verse 5

ﭫﭬﭭﭮﭯﭰﭱﭲﭳﭴﭵ ﭶ ​

Men så snart en ny påminnelse når dem från den Nåderike, vänder de sig bort.

Verse 6

ﭷﭸﭹﭺﭻﭼﭽﭾ ﭿ ​

Nu har de påstått [att även detta budskap] är en lögn. Men [tids nog] skall de få veta vad det var som de förnekade och brukade skämta om.

Verse 7

ﮀﮁﮂﮃﮄﮅﮆﮇﮈﮉﮊ ﮋ ​

Har de inte sett hur Vi har låtit jorden bära många nyttiga växter av alla slag

Verse 8

ﮌﮍﮎﮏﮐﮑﮒﮓﮔ ﮕ ​

I detta ligger helt visst ett budskap [till människorna] men de vill inte tro, de flesta av dem.

Verse 9

ﮖﮗﮘﮙﮚ ﮛ ​

Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige.

Verse 10

ﮜﮝﮞﮟﮠﮡﮢﮣ ﮤ ​

[MINNS] hur din Herre kallade Moses till Sig [och sade]: "Gå till det orättfärdiga folket,

Verse 11

ﮥﮦﮧﮨﮩ ﮪ ​

Faraos folk; finns det inte någon bland dem som fruktar [Gud]?"

Verse 12

ﮫﮬﮭﮮﮯﮰ ﮱ ​

[Moses] svarade: "Herre! Jag är rädd att de kommer att kalla mig lögnare,

Verse 13

ﯓﯔﯕﯖﯗﯘﯙﯚ ﯛ ​

så att jag kommer ur fattningen och att min tunghäfta [förvärras]. Sänd därför bud efter Aron!

Verse 14

ﯜﯝﯞﯟﯠﯡ ﯢ ​

De kan också ställa mig till svars för ett brott [som jag har begått] och jag är rädd att de kanske kommer att döda mig."

Verse 15

ﯣﯤﯥﯦﯧﯨﯩﯪﯫ ﯬ ​

[Gud] svarade: "Du har ingenting att frukta! Bege er nu i väg med Våra tecken, [du och din broder]; Vi skall vara med er och lyssna [till allt].

Verse 16

ﯭﯮﯯﯰﯱﯲﯳ ﯴ ​

Och gå till Farao och säg: 'Världarnas Herre har sänt oss [med begäran]

Verse 17

ﯵﯶﯷﯸﯹ ﯺ ​

att du låter Israels barn lämna landet med oss.'”

Verse 18

ﯻﯼﯽﯾﯿﰀﰁﰂﰃﰄ ﰅ ​

[När Moses hade framfört sitt budskap] sade [Farao]: "Fostrade vi dig inte när du var barn [och du växte upp] hos oss? Och bodde du inte mitt ibland oss [många] år av ditt liv

Verse 19

ﰆﰇﰈﰉﰊﰋﰌ ﰍ ​

Och ändå begick du den handling som du begick och visade därmed [din] otacksamhet."

Verse 20

ﭑﭒﭓﭔﭕﭖ ﭗ ​

[Moses] svarade: "Jag gjorde detta vid en tid då jag hade hamnat på orätta vägar

Verse 21

ﭘﭙﭚﭛﭜﭝﭞﭟﭠﭡﭢ ﭣ ​

och jag flydde från er därför att jag fruktade [för mitt liv]. Men min Herre har skänkt mig omdöme [och visdom] och har utsett mig till en av [Sina] budbärare.

Verse 22

ﭤﭥﭦﭧﭨﭩﭪﭫ ﭬ ​

Och din godhet mot mig - består den i att du har gjort israeliterna till dina slavar?"

Verse 23

ﭭﭮﭯﭰﭱ ﭲ ​

Farao sade: "Vad är det [du säger]? Världarnas Herre?"

Verse 24

ﭳﭴﭵﭶﭷﭸﭹﭺﭻﭼ ﭽ ​

[Moses] svarade: "[Gud är] Herre över himlarna och jorden och allt som finns däremellan; [det skulle ni inse] om ni har viljan att bli övertygade."

Verse 25

ﭾﭿﮀﮁﮂ ﮃ ​

[Farao] sade till de kringstående: "Har ni hört [på maken]?"

Verse 26

ﮄﮅﮆﮇﮈ ﮉ ​

[Moses] sade: "[Han är] er Herre och [alla] era förfäders Herre."

Verse 27

ﮊﮋﮌﮍﮎﮏﮐ ﮑ ​

[Farao] sade: "Denne [föregivne] profet, som [påstår att han] är utsänd till oss, måste vara besatt!"

Verse 28

ﮒﮓﮔﮕﮖﮗﮘﮙﮚﮛ ﮜ ​

[Moses] fortsatte: "[Han är] Herre över öst och över väst och allt som finns däremellan - [det skulle ni inse] om ni använde ert förstånd!"

Verse 29

ﮝﮞﮟﮠﮡﮢﮣﮤ ﮥ ​

[Farao] sade: "Om du sätter upp någon annan än mig som gud, skall jag minsann låta kasta dig i fängelse!"

Verse 30

ﮦﮧﮨﮩﮪ ﮫ ​

[Moses] svarade: "Även om jag ger dig ett klart [bevis]?"

Verse 31

ﮬﮭﮮﮯﮰﮱﯓ ﯔ ​

[Farao] sade: "Kom då fram med det, om du talar sanning!"

Verse 32

ﯕﯖﯗﯘﯙﯚ ﯛ ​

Då kastade [Moses] sin stav, och det var tydligt [för alla att] den var en orm;

Verse 33

ﯜﯝﯞﯟﯠﯡ ﯢ ​

och han drog fram sin hand och [alla kringstående] såg att den var [skinande] vit.

Verse 34

ﯣﯤﯥﯦﯧﯨﯩ ﯪ ​

[Farao] sade till stormännen som omgav honom: "Denne är helt säkert en mästare i trolldom,

Verse 35

ﯫﯬﯭﯮﯯﯰﯱﯲ ﯳ ​

som vill driva bort oss från vårt land med hjälp av sin trolldom. Vad råder ni mig till?"

Verse 36

ﯴﯵﯶﯷﯸﯹﯺ ﯻ ​

De svarade: "Låt honom och hans broder vänta medan du sänder bud till städerna

Verse 37

ﯼﯽﯾﯿ ﰀ ​

att alla skickliga trollkarlar skall inställa sig hos dig."

Verse 38

ﰁﰂﰃﰄﰅ ﰆ ​

Och så församlades trollkarlarna vid den tid och på den dag som getts till känna

Verse 39

ﰇﰈﰉﰊﰋ ﰌ ​

och människorna tillfrågades om alla hade infunnit sig.

Verse 40

ﭑﭒﭓﭔﭕﭖﭗ ﭘ ​

[Och någon sade:] "Kanske får vi gå med [i processionen] bakom trollkarlarna, om de segrar."

Verse 41

ﭙﭚﭛﭜﭝﭞﭟﭠﭡﭢﭣﭤ ﭥ ​

Då trollkarlarna kom, sade de till Farao: "Vi väntar oss minsann en frikostig belöning om det är vi som tar hem segern."

Verse 42

ﭦﭧﭨﭩﭪﭫ ﭬ ​

[Farao] svarade: "Visst! Och ni skall höra till dem som står mig nära."

Verse 43

ﭭﭮﭯﭰﭱﭲﭳ ﭴ ​

Moses sade till dem: "Kasta nu vad det är ni vill kasta!"

Verse 44

ﭵﭶﭷﭸﭹﭺﭻﭼﭽ ﭾ ​

Och de kastade sina rep och sina stavar och sade: "Så sant som all makt ligger hos Farao är det vi som har segrat!"

Verse 45

ﭿﮀﮁﮂﮃﮄﮅﮆ ﮇ ​

Då kastade Moses sin stav och den slukade synvillorna som de hade framkallat.

Verse 46

ﮈﮉﮊ ﮋ ​

Och trollkarlarna kastade sig ned på sina ansikten

Verse 47

ﮌﮍﮎﮏ ﮐ ​

och utropade: "Vi tror nu på världarnas Herre,

Verse 48

ﮑﮒﮓ ﮔ ​

Moses och Arons Herre!"

Verse 49

ﮕﮖﮗﮘﮙﮚﮛﮜﮝﮞﮟﮠﮡﮢﮣﮤﮥﮦﮧﮨﮩﮪﮫ ﮬ ​

[Farao] sade: "Tror ni på honom innan jag har gett er tillåtelse? Han måste vara den mästare som har undervisat er i trolldom! Men ni skall få pröva på [min vrede]! Jag svär att jag skall hugga av er motsatt hand och fot till sista man; ja, jag skall korsfästa er utan förskoning!"

Verse 50

ﮭﮮﮯﮰﮱﯓﯔﯕ ﯖ ​

De svarade: "[Det är för oss] ett mindre ont, eftersom vi återvänder till vår Herre.

Verse 51

ﯗﯘﯙﯚﯛﯜﯝﯞﯟﯠﯡ ﯢ ​

Vi hoppas få Hans förlåtelse för våra synder, då vi är de första som antar tron."

Verse 52

ﯣﯤﯥﯦﯧﯨﯩﯪﯫ ﯬ ​

[EFTER EN tid] gav Vi Moses genom ingivelse denna befallning: "Tåga bort med Mina tjänare under natten, ni kommer nämligen att förföljas!"

Verse 53

ﯭﯮﯯﯰﯱ ﯲ ​

Och Farao sände bud till städerna med befallning att [männen] skulle inkallas till krigstjänst [och att följande skulle kungöras:]

Verse 54

ﯳﯴﯵﯶ ﯷ ​

"[Israeliterna] är en ynklig skara,

Verse 55

ﯸﯹﯺ ﯻ ​

fulla av avoghet mot oss;

Verse 56

ﯼﯽﯾ ﯿ ​

men vi är ett folk på vår vakt

Verse 57

ﰀﰁﰂﰃ ﰄ ​

och vi har drivit bort dem från deras trädgårdar och källor

Verse 58

ﰅﰆﰇ ﰈ ​

och de rikedomar de samlade och den hedersamma plats [som de intog i vårt land]."

Verse 59

ﰉﰊﰋﰌﰍ ﰎ ​

Så [gick de till väga]. - Men [därefter] gav Vi Israels barn [allt] detta i arv.

Verse 60

ﰏﰐ ﰑ ​

Och de förföljande [egyptierna] hann upp dem vid soluppgången;

Verse 61

ﭑﭒﭓﭔﭕﭖﭗﭘ ﭙ ​

och när de två människohoparna kom inom synhåll för varandra, ropade de som tågade med Moses: "De kommer att hinna ifatt oss [och göra slut på oss]!"

Verse 62

ﭚﭛﭜﭝﭞﭟﭠ ﭡ ​

[Moses] svarade: "Nej! Min Herre är med mig och Han kommer att leda mig."

Verse 63

ﭢﭣﭤﭥﭦﭧﭨﭩﭪﭫﭬﭭﭮﭯ ﭰ ​

Och Vi befallde Moses: "Slå på vattnet med din stav!" - och se, då delade sig [havet] och de två delarna reste sig som mäktiga berg.

Verse 64

ﭱﭲﭳ ﭴ ​

Och Vi ledde förföljarna fram till denna plats.

Verse 65

ﭵﭶﭷﭸﭹ ﭺ ​

Vi räddade Moses och alla som var med honom

Verse 66

ﭻﭼﭽ ﭾ ​

och därefter lät Vi de andra dränkas.

Verse 67

ﭿﮀﮁﮂﮃﮄﮅﮆﮇ ﮈ ​

I detta ligger helt visst ett budskap [till människorna] men de flesta av dem vill inte tro.

Verse 68

ﮉﮊﮋﮌﮍ ﮎ ​

Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige.

Verse 69

ﮏﮐﮑﮒ ﮓ ​

OCH BERÄTTA för dem om Abraham -

Verse 70

ﮔﮕﮖﮗﮘﮙ ﮚ ​

hur han frågade sin fader och sitt folk: "Vad är det ni tillber?"

Verse 71

ﮛﮜﮝﮞﮟﮠ ﮡ ​

De svarade: "Vi tillber [våra] gudabilder och vi skall fortsätta att ge dem vår hängivna dyrkan."

Verse 72

ﮢﮣﮤﮥﮦ ﮧ ​

[Abraham] sade: "Hör de er när ni anropar dem,

Verse 73

ﮨﮩﮪﮫ ﮬ ​

eller kan de hjälpa er eller skada er?"

Verse 74

ﮭﮮﮯﮰﮱﯓ ﯔ ​

De svarade: "Nej, men vi gör vad vi har sett våra fäder göra."

Verse 75

ﯕﯖﯗﯘﯙ ﯚ ​

Han sade: "Har ni ägnat en tanke åt vad det är ni dyrkar,

Verse 76

ﯛﯜﯝ ﯞ ​

ni och alla era förfäder

Verse 77

ﯟﯠﯡﯢﯣﯤ ﯥ ​

Dessa [gudar] är mina fiender - [för mig] finns ingen [gud] utom världarnas Herre.

Verse 78

ﯦﯧﯨﯩ ﯪ ​

Det är Han som har skapat mig och Han som leder mig,

Verse 79

ﯫﯬﯭﯮ ﯯ ​

och Han som ger mig mat och dryck.

Verse 80

ﯰﯱﯲﯳ ﯴ ​

Och när jag är sjuk, återger Han mig hälsan.

Verse 81

ﯵﯶﯷﯸ ﯹ ​

Han skall låta mig dö och därefter väcka mig till nytt liv

Verse 82

ﯺﯻﯼﯽﯾﯿﰀﰁ ﰂ ​

och på Domens dag - det är mitt hopp - skall Han förlåta mig mina synder!"

Verse 83

ﰃﰄﰅﰆﰇﰈ ﰉ ​

[Och Abraham bad:] "Herre! Ge mig visdom och förena mig med skaran av Dina rättfärdiga [tjänare];

Verse 84

ﭑﭒﭓﭔﭕﭖ ﭗ ​

och låt efterkommande släkten minnas mig som en man av sanning

Verse 85

ﭘﭙﭚﭛﭜ ﭝ ​

och gör mig till en av arvtagarna till lycksalighetens lustgårdar.

Verse 86

ﭞﭟﭠﭡﭢﭣ ﭤ ​

Och förlåt min fader - han var en av dem som gick vilse -

Verse 87

ﭥﭦﭧﭨ ﭩ ​

och förnedra mig inte på Uppståndelsens dag,

Verse 88

ﭪﭫﭬﭭﭮﭯ ﭰ ​

den Dag då varken rikedom eller söners [mångfald] skall vara till gagn

Verse 89

ﭱﭲﭳﭴﭵﭶ ﭷ ​

och då bara den [kan känna sig trygg] som stiger fram inför Gud med rent hjärta."

Verse 90

ﭸﭹﭺ ﭻ ​

Då skall paradiset föras fram till de gudfruktiga,

Verse 91

ﭼﭽﭾ ﭿ ​

och helvetet skall göras fullt synligt för dem som räddningslöst gått vilse;

Verse 92

ﮀﮁﮂﮃﮄﮅ ﮆ ​

och de skall tillfrågas: "Var är de som ni tillbad

Verse 93

ﮇﮈﮉﮊﮋﮌﮍ ﮎ ​

i Guds ställe? Kan de hjälpa er eller [ens] hjälpa sig själva?"

Verse 94

ﮏﮐﮑﮒ ﮓ ​

Och de skall störtas på huvudet i helvetet, de och de som räddningslöst gått vilse

Verse 95

ﮔﮕﮖ ﮗ ​

liksom Iblees hjälptrupper, alla tillsammans.

Verse 96

ﮘﮙﮚﮛ ﮜ ​

Och när de tvistar [i helvetet] skall de säga:

Verse 97

ﮝﮞﮟﮠﮡﮢ ﮣ ​

"Vid Gud! Vilket grovt misstag gjorde vi inte

Verse 98

ﮤﮥﮦﮧ ﮨ ​

då vi satte er vid sidan av världarnas Herre.

Verse 99

ﮩﮪﮫﮬ ﮭ ​

Bara de obotfärdiga syndarna kunde förleda oss [till detta].

Verse 100

ﮮﮯﮰﮱ ﯓ ​

Nu har vi ingen som kan tala till förmån för oss,

Verse 101

ﯔﯕﯖ ﯗ ​

och ingen sann vän [som hjälper oss].

Verse 102

ﯘﯙﯚﯛﯜﯝﯞ ﯟ ​

Om vi ändå fick börja om på nytt! Då skulle vi vara ett med de troende."

Verse 103

ﯠﯡﯢﯣﯤﯥﯦﯧﯨ ﯩ ​

I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro.

Verse 104

ﯪﯫﯬﯭﯮ ﯯ ​

Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige.

Verse 105

ﯰﯱﯲﯳ ﯴ ​

[ÄVEN] NOAS folk beskyllde [Guds] budbärare för lögn.

Verse 106

ﯵﯶﯷﯸﯹﯺﯻ ﯼ ​

Och deras broder Noa sade till dem: "Fruktar ni inte Gud

Verse 107

ﯽﯾﯿﰀ ﰁ ​

Jag är ett sändebud [utsänd] till er, som ni kan lita på;

Verse 108

ﰂﰃﰄ ﰅ ​

frukta därför Gud och lyd mig!

Verse 109

ﰆﰇﰈﰉﰊﰋﰌﰍﰎﰏﰐﰑ ﰒ ​

Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre;

Verse 110

ﰓﰔﰕ ﰖ ​

frukta därför Gud och lyd mig!"

Verse 111

ﰗﰘﰙﰚﰛﰜ ﰝ ​

De svarade: "Skall vi tro på dig som [bara] har slöddret till anhängare?"

Verse 112

ﭑﭒﭓﭔﭕﭖ ﭗ ​

Han sade: "Jag kan inte veta vad de förut haft för sig!

Verse 113

ﭘﭙﭚﭛﭜﭝﭞﭟ ﭠ ​

De skall inte stå till svars inför någon annan än min Herre - förstår ni inte det?

Verse 114

ﭡﭢﭣﭤ ﭥ ​

Jag har inte rätt att stöta bort dem [som säger att de är] troende.

Verse 115

ﭦﭧﭨﭩﭪ ﭫ ​

Jag är endast en varnare, som varnar klart och entydigt."

Verse 116

ﭬﭭﭮﭯﭰﭱﭲﭳ ﭴ ​

De sade: "Du kommer minsann att bli stenad till döds, Noa, om du inte slutar med detta!"

Verse 117

ﭵﭶﭷﭸﭹ ﭺ ​

[Då] bad han: "Herre! Mitt folk tror inte på mina ord.

Verse 118

ﭻﭼﭽﭾﭿﮀﮁﮂﮃ ﮄ ​

Gör därför sanningen uppenbar i min [tvist] med dem, och rädda mig och de troende som följer mig!"

Verse 119

ﮅﮆﮇﮈﮉﮊ ﮋ ​

Och Vi räddade honom och dem som följde honom i den fullastade arken;

Verse 120

ﮌﮍﮎﮏ ﮐ ​

sedan lät Vi dem som blev kvar dränkas.

Verse 121

ﮑﮒﮓﮔﮕﮖﮗﮘﮙ ﮚ ​

I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro.

Verse 122

ﮛﮜﮝﮞﮟ ﮠ ​

Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige.

Verse 123

ﮡﮢﮣ ﮤ ​

[ÄVEN stammen] Aad beskyllde [Guds] budbärare för lögn.

Verse 124

ﮥﮦﮧﮨﮩﮪﮫ ﮬ ​

Och deras broder Hud sade till dem: "Fruktar ni inte Gud

Verse 125

ﮭﮮﮯﮰ ﮱ ​

Jag är ett sändebud [utsänd] till er som ni kan lita på;

Verse 126

ﯓﯔﯕ ﯖ ​

frukta därför Gud och lyd mig!

Verse 127

ﯗﯘﯙﯚﯛﯜﯝﯞﯟﯠﯡﯢ ﯣ ​

Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre.

Verse 128

ﯤﯥﯦﯧﯨ ﯩ ​

Är det för ert nöjes skull som ni reser minnesmärken på varje kulle

Verse 129

ﯪﯫﯬﯭ ﯮ ​

och de befästa borgar ni bygger - hoppas ni därigenom nå odödlighet?

Verse 130

ﯯﯰﯱﯲ ﯳ ​

Och varför går ni till väga med sådan grymhet, när ni utövar er makt?

Verse 131

ﯴﯵﯶ ﯷ ​

Frukta nu Gud och lyd mig!

Verse 132

ﯸﯹﯺﯻﯼ ﯽ ​

Frukta Honom som har skänkt er allt det som ni [själva] vet,

Verse 133

ﯾﯿﰀ ﰁ ​

skänkt er boskap och söner,

Verse 134

ﰂﰃ ﰄ ​

och trädgårdar och källor.

Verse 135

ﰅﰆﰇﰈﰉﰊ ﰋ ​

Jag är rädd att straffet [annars] drabbar er en olycksdiger Dag!"

Verse 136

ﰌﰍﰎﰏﰐﰑﰒﰓﰔ ﰕ ​

De svarade: "Det är likgiltigt för oss om du förmanar oss eller inte förmanar oss;

Verse 137

ﭑﭒﭓﭔﭕ ﭖ ​

det [vi gör är det som] har varit [våra] förfäders sed sedan urminnes tid,

Verse 138

ﭗﭘﭙ ﭚ ​

och vi kommer inte att straffas [för detta]!"

Verse 139

ﭛﭜﭝﭞﭟﭠﭡﭢﭣﭤﭥﭦ ﭧ ​

Och när de kallade honom lögnare, lät Vi dem gå under. I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro.

Verse 140

ﭨﭩﭪﭫﭬ ﭭ ​

Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige.

Verse 141

ﭮﭯﭰ ﭱ ​

[ÄVEN stammen] Thamud beskyllde [Guds] budbärare för lögn.

Verse 142

ﭲﭳﭴﭵﭶﭷﭸ ﭹ ​

Deras broder Salih vände sig till dem och sade: "Fruktar ni inte Gud

Verse 143

ﭺﭻﭼﭽ ﭾ ​

Jag är ett sändebud [utsänd] till er, som ni kan lita på;

Verse 144

ﭿﮀﮁ ﮂ ​

frukta därför Gud och lyd mig!

Verse 145

ﮃﮄﮅﮆﮇﮈﮉﮊﮋﮌﮍﮎ ﮏ ​

Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre.

Verse 146

ﮐﮑﮒﮓﮔ ﮕ ​

Tror ni att ni [alltid] skall få bo kvar här i trygghet

Verse 147

ﮖﮗﮘ ﮙ ​

bland trädgårdar och källor

Verse 148

ﮚﮛﮜﮝ ﮞ ​

och åkerfält och dadelpalmer med deras smäckra blomkolvar

Verse 149

ﮟﮠﮡﮢﮣ ﮤ ​

Och [fortsätta att] hugga ut bostäder åt er i bergväggen med den skicklighet [ni har uppnått]?

Verse 150

ﮥﮦﮧ ﮨ ​

Frukta nu Gud och lyd mig,

Verse 151

ﮩﮪﮫﮬ ﮭ ​

och lyd inte de råd ni får av slösarna och de omåttliga,

Verse 152

ﮮﮯﮰﮱﯓﯔ ﯕ ​

de som stör ordningen på jorden och sprider sedefördärv och inte vill bättra sig!"

Verse 153

ﯖﯗﯘﯙﯚ ﯛ ​

De sade: "Du är bara en av dem som har fallit offer för trolldom,

Verse 154

ﯜﯝﯞﯟﯠﯡﯢﯣﯤﯥﯦ ﯧ ​

du är ingenting annat än en människa som vi! Visa oss ett tecken, om du talar sanning!"

Verse 155

ﯨﯩﯪﯫﯬﯭﯮﯯﯰ ﯱ ​

Han svarade: "Här är ett kamelsto; hon har rätt att vattnas och ni har rätt att vattna [era djur] på en fastställd dag.

Verse 156

ﯲﯳﯴﯵﯶﯷﯸ ﯹ ​

Låt henne inte komma till skada; [i annat fall] kommer straffet att drabba er en olycksdiger dag!"

Verse 157

ﯺﯻﯼ ﯽ ​

Men de slaktade henne på grymmaste sätt, en handling som de fick ångra,

Verse 158

ﯾﯿﰀﰁﰂﰃﰄﰅﰆﰇﰈﰉ ﰊ ​

när de drabbades av det [förutsagda] straffet. I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro.

Verse 159

ﰋﰌﰍﰎﰏ ﰐ ​

Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige.

Verse 160

ﭑﭒﭓﭔ ﭕ ​

[ÄVEN] LOTS folk beskyllde [Guds] budbärare för lögn.

Verse 161

ﭖﭗﭘﭙﭚﭛﭜ ﭝ ​

Och deras broder Lot sade till dem: "Fruktar ni inte Gud

Verse 162

ﭞﭟﭠﭡ ﭢ ​

Jag är ett sändebud [utsänd] till er, som ni kan lita på;

Verse 163

ﭣﭤﭥ ﭦ ​

frukta därför Gud och lyd mig!

Verse 164

ﭧﭨﭩﭪﭫﭬﭭﭮﭯﭰﭱﭲ ﭳ ​

Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre.

Verse 165

ﭴﭵﭶﭷ ﭸ ​

Måste ni, ensamma i hela skapelsen, söka er till ert eget manliga kön

Verse 166

ﭹﭺﭻﭼﭽﭾﭿﮀﮁﮂﮃﮄ ﮅ ​

och förbigå dem som er Herre har skapat till hustrur åt er? Ni överskrider verkligen alla gränser!"

Verse 167

ﮆﮇﮈﮉﮊﮋﮌﮍ ﮎ ​

De sade: "Lot! Vi svär att du kommer att jagas bort [från denna stad], om du inte slutar [med dina förmaningar]!"

Verse 168

ﮏﮐﮑﮒﮓ ﮔ ​

[Lot] svarade: "Jag hör till dem som känner den starkaste avsky för det ni gör!"

Verse 169

ﮕﮖﮗﮘﮙ ﮚ ​

[Och han bad till Gud:] "Herre! Rädda mig och de mina från [dessa människor och] deras förehavanden!"

Verse 170

ﮛﮜﮝ ﮞ ​

Och Vi räddade honom och hela hans familj

Verse 171

ﮟﮠﮡﮢ ﮣ ​

utom en gammal kvinna, som var bland dem som dröjde sig kvar.

Verse 172

ﮤﮥﮦ ﮧ ​

Därefter lät Vi de övriga gå under

Verse 173

ﮨﮩﮪﮫﮬﮭﮮ ﮯ ​

i ett regn [av död och förintelse] som Vi sände över dem. Ett olycksbringande regn, det som faller över dem som har varnats [förgäves]!

Verse 174

ﮰﮱﯓﯔﯕﯖﯗﯘﯙ ﯚ ​

I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro.

Verse 175

ﯛﯜﯝﯞﯟ ﯠ ​

Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige.

Verse 176

ﯡﯢﯣﯤ ﯥ ​

[ÄVEN] FOLKET i [Madyans] skogsklädda dalar beskyllde [Guds] budbärare för lögn.

Verse 177

ﯦﯧﯨﯩﯪﯫ ﯬ ​

Deras broder Shu`ayb sade till dem: "Fruktar ni inte Gud

Verse 178

ﯭﯮﯯﯰ ﯱ ​

Jag är ett sändebud [utsänd] till er, som ni kan lita på;

Verse 179

ﯲﯳﯴ ﯵ ​

frukta därför Gud och lyd mig!

Verse 180

ﯶﯷﯸﯹﯺﯻﯼﯽﯾﯿﰀﰁ ﰂ ​

Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre.

Verse 181

ﰃﰄﰅﰆﰇﰈﰉ ﰊ ​

Ge fullt mått och tillskansa er inte vinst på andras bekostnad;

Verse 182

ﰋﰌﰍ ﰎ ​

väg med rättvisande våg

Verse 183

ﰏﰐﰑﰒﰓﰔﰕﰖﰗ ﰘ ​

och inkräkta inte på andras rättigheter. Sprid inte sedefördärv eller annat ont på jorden,

Verse 184

ﭑﭒﭓﭔﭕ ﭖ ​

men frukta Gud som har skapat er och [alla] släkten före er!"

Verse 185

ﭗﭘﭙﭚﭛ ﭜ ​

De sade: "Du är bara en av dem som har fallit offer för trolldom,

Verse 186

ﭝﭞﭟﭠﭡﭢﭣﭤﭥ ﭦ ​

du är ingenting annat än en människa som vi, och vi anser att du är en lögnare.

Verse 187

ﭧﭨﭩﭪﭫﭬﭭﭮﭯ ﭰ ​

Men försök förmå himlen att störta ned i stycken över oss, om du talar sanning!"

Verse 188

ﭱﭲﭳﭴﭵ ﭶ ​

Han svarade: "Min Herre har full kännedom om vad ni tar er för."

Verse 189

ﭷﭸﭹﭺﭻﭼﭽﭾﭿﮀﮁ ﮂ ​

Men de beskyllde honom [än en gång] för lögn. Och straffet drabbade dem en dag vars ljus skymdes i mörker, en straffets och skräckens dag.

Verse 190

ﮃﮄﮅﮆﮇﮈﮉﮊﮋ ﮌ ​

I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro.

Verse 191

ﮍﮎﮏﮐﮑ ﮒ ​

Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige.

Verse 192

ﮓﮔﮕﮖ ﮗ ​

DENNA [SKRIFT] är en uppenbarelse från världarnas Herre;

Verse 193

ﮘﮙﮚﮛ ﮜ ​

ingivelsens trogna ande har stigit ned

Verse 194

ﮝﮞﮟﮠﮡ ﮢ ​

[och ingjutit] den i ditt hjärta, för att du skall vara en av varnarna

Verse 195

ﮣﮤﮥ ﮦ ​

[och varna] på ren och klar arabiska.

Verse 196

ﮧﮨﮩﮪ ﮫ ​

Dess [sanning] fanns helt visst i äldre tiders böcker med nedtecknad gudomlig visdom.

Verse 197

ﮬﮭﮮﮯﮰﮱﯓﯔﯕ ﯖ ​

Är det inte ett tecken för dem att lärda män bland Israels barn visste detta?

Verse 198

ﯗﯘﯙﯚﯛ ﯜ ​

Men även om Vi hade uppenbarat den för någon som inte har arabiska till modersmål,

Verse 199

ﯝﯞﯟﯠﯡﯢ ﯣ ​

och han hade läst upp den för dem [på sitt språk], skulle de inte ha trott.

Verse 200

ﯤﯥﯦﯧﯨ ﯩ ​

Så har Vi låtit [budskapet] passera in och ut genom de obotfärdiga syndarnas hjärtan.

Verse 201

ﯪﯫﯬﯭﯮﯯﯰ ﯱ ​

Men de kommer inte att tro förrän de ser framför sig det plågsamma straff

Verse 202

ﯲﯳﯴﯵﯶ ﯷ ​

som [är förberett och som] skall drabba dem plötsligt, när de ingenting anar;

Verse 203

ﯸﯹﯺﯻ ﯼ ​

och då kommer de att ropa: "Kan vi få ett uppskov?"

Verse 204

ﯽﯾ ﯿ ​

Är det då verkligen deras önskan att skynda på Vårt straff?

Verse 205

ﰀﰁﰂﰃ ﰄ ​

Vad tror du? - Om Vi under åratal hade låtit dem njuta av livet

Verse 206

ﰅﰆﰇﰈﰉ ﰊ ​

och sedan lät det [straff] drabba dem som de hade varnats för,

Verse 207

ﭑﭒﭓﭔﭕﭖ ﭗ ​

vilken nytta hade de då av det långa, behagliga liv som de fick leva

Verse 208

ﭘﭙﭚﭛﭜﭝﭞ ﭟ ​

Vi har aldrig låtit ett folk förgås som inte fått ta emot dem som varnade

Verse 209

ﭠﭡﭢﭣ ﭤ ​

[och] påminde dem; Vi tillfogar nämligen ingen [av Våra tjänare] orätt.

Verse 210

ﭥﭦﭧﭨ ﭩ ​

Det är inte onda andar som har stigit ned med denna [Skrift];

Verse 211

ﭪﭫﭬﭭﭮ ﭯ ​

[den uppgiften] är inte för dem och de förmår inte [utföra den],

Verse 212

ﭰﭱﭲﭳ ﭴ ​

ja, de hålls till och med på sådant avstånd att de inte [ens] kan lyssna [till den].

Verse 213

ﭵﭶﭷﭸﭹﭺﭻﭼﭽ ﭾ ​

Anropa därför inte en annan gud vid sidan av Gud; i annat fall kommer du att höra till dem som skall straffas.

Verse 214

ﭿﮀﮁ ﮂ ​

Och varna dem som står dig närmast [för Guds straff]

Verse 215

ﮃﮄﮅﮆﮇﮈ ﮉ ​

och bred ödmjukt din [ömhets] vinge över dina troende anhängare;

Verse 216

ﮊﮋﮌﮍﮎﮏﮐ ﮑ ​

men säg, om någon vägrar att följa dig: "Jag är inte ansvarig för vad ni gör" -

Verse 217

ﮒﮓﮔﮕ ﮖ ​

och lita till den Allsmäktige, den Barmhärtige,

Verse 218

ﮗﮘﮙﮚ ﮛ ​

som ser dig när du reser dig [ensam],

Verse 219

ﮜﮝﮞ ﮟ ​

och när du är [hos dem] och de faller ned på sina ansikten i tillbedjan.

Verse 220

ﮠﮡﮢﮣ ﮤ ​

Han är Den som hör allt, vet allt.

Verse 221

ﮥﮦﮧﮨﮩﮪ ﮫ ​

[Säg, Muhammad:] "Skall jag säga er till vem de onda andarna stiger ned

Verse 222

ﮬﮭﮮﮯﮰ ﮱ ​

De stiger ned till alla syndiga bedragare [beredda att själva föras bakom ljuset];

Verse 223

ﯓﯔﯕﯖ ﯗ ​

de lyssnar gärna, men de flesta av dem lägger [egna] lögner [till det som de kan snappa upp]."

Verse 224

ﯘﯙﯚ ﯛ ​

Och poeterna - dem följer sådana som är osäkra om vägen.

Verse 225

ﯜﯝﯞﯟﯠﯡﯢ ﯣ ​

Har du inte sett hur de strövar genom alla dalar utan mål

Verse 226

ﯤﯥﯦﯧﯨ ﯩ ​

och hur de säger ett men gör ett annat?

Verse 227

ﯪﯫﯬﯭﯮﯯﯰﯱﯲﯳﯴﯵﯶﯷﯸﯹﯺﯻﯼﯽ ﯾ ​

Men [så uppträder] inte de troende som lever rättskaffens och ständigt anropar Gud och som försvarar sig när de blivit föremål för [hätska och hånfulla] angrepp. Och de som har gjort sig skyldiga till [dessa] orättmätiga angrepp skall [snart] få se vilken vändning deras liv kommer att ta!