Översättning av Sura يس på السويدية från Knut Bernström - Swedish translation
Verse 1
ﭬ
ﭭ
Ya seen.
Verse 2
ﭮﭯ
ﭰ
VID DENNA Koran, ur vilken visdomen [flödar]!
Verse 3
ﭱﭲﭳ
ﭴ
Du [Muhammad] är i sanning en av Guds utsända
Verse 4
ﭵﭶﭷ
ﭸ
som följer en rak väg
Verse 5
ﭹﭺﭻ
ﭼ
i enlighet med den Allsmäktiges, den Nåderikes uppenbarelse,
Verse 6
för att du skall varna ett folk vars fäder inte har varnats och som därför [vandrar] i okunnighet.
Verse 7
Men [Guds] dom över de flesta av dem måste bli verklighet - de vill inte tro.
Verse 8
Vi har smitt kragar av järn åt dem, [kragar] som omsluter halsen ända till hakan och tvingar upp deras huvuden;
Verse 9
och Vi har satt ett hinder framför dem och ett hinder bakom dem, och Vi har täckt över deras [ansikten] så att de inte kan se.
Verse 10
Det är likgiltigt för dem om du varnar dem eller inte varnar dem; de vill inte tro.
Verse 11
Med din varning når du bara den som lägger påminnelsen på hjärtat och som fruktar den Nåderike, fastän Han inte kan ses eller förnimmas. Ge honom därför det glada budskapet om [Guds] förlåtelse och en frikostig belöning.
Verse 12
Det är Vi som uppväcker de döda till nytt liv och som upptecknar allt vad de har gjort och spåren som de efterlämnar; ja, allt är infört i en öppen bok.
Verse 13
OCH FRAMSTÄLL för dem en liknelse - [en berättelse om] hur invånarna i en stad betedde sig när [Våra] utsända kom till dem.
Verse 14
Vi sände till dem två [sändebud] och de beskyllde båda för lögn; därför sände Vi en tredje till deras hjälp. Och de sade: "Vi har sänts till er [med budskap från Gud]!"
Verse 15
[Invånarna] svarade: "Ni är ingenting annat än vanliga människor som vi; den Nåderike har aldrig uppenbarat något. Vad ni säger är ren lögn."
Verse 16
ﭶﭷﭸﭹﭺﭻ
ﭼ
[Sändebuden] sade: "Vi har helt visst sänts till er med vår Herres vetskap;
Verse 17
ﭽﭾﭿﮀﮁ
ﮂ
vår uppgift är att framföra vårt budskap klart och entydigt."
Verse 18
[Invånarna] sade: "Vi ser er ankomst som ett varsel om kommande olyckor! Om ni inte avstår [från ert uppsåt], skall vi sannerligen stena er, ja, vi skall låta er utstå ett plågsamt straff!"
Verse 19
[Sändebuden] sade: "De olyckor ni tror att vi varslar om beror av er själva. [Hotar ni oss] därför att vi påminner er [om Gud och varnar er]? Ni är sannerligen människor som går till de värsta överdrifter!"
Verse 20
Då kom en man springande från stadens andra ände och ropade: "Lyssna, mitt folk, till budbärarna!
Verse 21
Lyssna till dem som inte begär någon ersättning av er och som är rätt vägledda!
Verse 22
Varför skulle jag inte tillbe Honom som har skapat mig? Det är till Honom som ni alla [till sist] skall föras åter.
Verse 23
[Varför] skulle jag sätta medgudar vid Hans sida? Om den Nåderike vill att något ont skall drabba mig, är deras förböner till ingen nytta för mig och de kan inte rädda mig.
Verse 24
ﯪﯫﯬﯭﯮ
ﯯ
Vilket grovt misstag hade jag då inte begått!
Verse 25
ﯰﯱﯲﯳ
ﯴ
Jag tror på Honom som [också] är er Herre; lyssna till mig!"
Verse 26
Han bjöds att stiga in i paradiset - [och] utbrast: "Ack, om mitt folk visste
Verse 27
att min Herre har förlåtit mig och gett mig en hedersam plats!"
Verse 28
Efter detta sände Vi ingen himmelsk armé mot hans landsmän - det behövdes inte -
Verse 29
ett dån genljöd, ett enda, och allt blev tyst.
Verse 30
ARMA människor! Aldrig någonsin har ett sändebud kommit till dem, utan att de har gjort narr av honom!
Verse 31
Har de inte klart för sig hur många släkten Vi lät gå under före deras tid, [släkten] som aldrig skall återkomma?
Verse 32
ﮂﮃﮄﮅﮆﮇ
ﮈ
Men alla skall de [en Dag] föras fram inför Oss.
Verse 33
Ett tecken [på Guds allmakt] har de fått i den döda jorden, som Vi skänker nytt liv och där Vi låter brödsäd växa, som tjänar dem till föda;
Verse 34
och där Vi låter palmlundar och vingårdar uppstå, vattnade av källor,
Verse 35
av vars frukt de äter efter att bidragit med [sina] händers arbete. Skall de då inte tacka [Honom]
Verse 36
Stor i Sin härlighet är Han, som har skapat allt vad jorden alstrar, människorna själva och det som de saknar kunskap om, i motsatspar.
Verse 37
Också i natten har de ett tecken; Vi klär av den dagen - och de sveps i mörker.
Verse 38
Och solen som löper mot sin viloplats, anvisad henne av Den som äger all makt, all kunskap.
Verse 39
Och månen, för vilken Vi har föreskrivit faser [som den måste passera] tills den blir lik den vissna, krökta stjälken till en dadelklase.
Verse 40
Solen skall inte skynda ifatt månen, och natten hinner inte upp dagen; var och en rör sig nämligen i sin [fastställda] bana.
Verse 41
Och ett tecken för dem är att Vi i den tungt lastade arken räddade deras [förfäder och dessas] efterkommande,
Verse 42
ﭚﭛﭜﭝﭞﭟ
ﭠ
och Vi har skapat efterbilder till den som tjänar dem på deras resor.
Verse 43
Om Vi ville, kunde Vi låta dem drunkna; ingen skulle höra deras nödrop och ingen räddning nå dem,
Verse 44
ﭫﭬﭭﭮﭯﭰ
ﭱ
om det inte var så att Vi förbarmade oss över dem och lät dem glädjas åt livet ännu en tid.
Verse 45
Men när de uppmanas: "Var på er vakt mot [de faror] som ligger framför er [och som ni har varnats för] men också mot dem som ni inte vet något om - kanske skall [Gud] visa er barmhärtighet"- [vänder de sig bort];
Verse 46
ja, vilket budskap som än når dem från deras Herre, vänder de ryggen till.
Verse 47
Och när de som förnekar sanningen uppmanas: "Ge åt andra av det som Gud har skänkt er för er försörjning", säger de till de troende: "Skall vi livnära den som Gud hade kunnat föda, om Han velat? Detta har ni helt missuppfattat!"
Verse 48
Och de säger: "Och detta löfte [om uppståndelse och dom], när skall det infrias, om ni har talat sanning?"
Verse 49
Det enda de har att vänta på är [dånet av Guds straff] - ett enda dån, som skall drabba dem när de som bäst överlägger om [sina viktiga angelägenheter].
Verse 50
De kommer inte att få tid att upprätta testamente, och de hinner inte vända tillbaka till de sina.
Verse 51
Och det skall stötas i basunen och alla skall skynda ut ur gravarna för att möta sin Herre;
Verse 52
och de skall jämra sig och ropa: "Vem har väckt oss ur vår djupa sömn?" [Och änglarna skall svara:] "Detta är vad den Nåderike har lovat - budbärarna sade sanningen."
Verse 53
Ett dån, ett enda, skall ljuda, och alla skall föras fram inför Oss.
Verse 54
Ingen skall tillfogas orätt denna Dag och ni skall inte lönas för något annat än era egna handlingar.
Verse 55
Denna Dag skall de vars arvedel är paradiset helt gå upp i sin glädje,
Verse 56
vilande i ljuvlig skugga med sina följeslagare, stödda på divanernas [mjuka kuddar],
Verse 57
ﭡﭢﭣﭤﭥﭦ
ﭧ
och där skall de njuta frukter [av alla slag] och allt vad de begär skall de få.
Verse 58
ﭨﭩﭪﭫﭬ
ﭭ
En nåderik Herre skall hälsa dem med ordet: "Fred!"
Verse 59
ﭮﭯﭰﭱ
ﭲ
"Men ni, obotfärdiga syndare, håll er undan denna dag!
Verse 60
Befallde Jag er inte, ni söner av Adam, att inte tjäna Djävulen, som är er svurne fiende,
Verse 61
ﮃﮄﮅﮆﮇﮈ
ﮉ
och befallde Jag er inte att tillbe Mig? Detta är en rak väg.
Verse 62
Han har lett många av er på avvägar - använde ni inte ert förstånd
Verse 63
ﮔﮕﮖﮗﮘ
ﮙ
Detta är helvetet, som ni gång på gång varnades för.
Verse 64
ﮚﮛﮜﮝﮞ
ﮟ
Pröva i dag dess heta lågor, [straffet] för att ni ständigt förnekade sanningen."
Verse 65
Den Dagen skall Vi försegla deras läppar, men deras händer skall tala till Oss och deras fötter skall vittna om deras handlingar.
Verse 66
OM VI hade velat kunde Vi helt visst ha gjort dem blinda och de skulle [sin vana trogna] ha störtat i väg för att komma först; men de skulle aldrig ha kunnat bli varse [den raka vägen].
Verse 67
Och hade Vi velat kunde Vi ha skapat dem [utan rörelseförmåga,] var och en på sin plats, så att de varken kunde gå framåt eller tillbaka.
Verse 68
Den som Vi ger ett långt liv, för honom förbyts utvecklingen [till sist] i tillbakagång. Vill de inte använda sitt förstånd?
Verse 69
VI HAR inte låtit [Profeten] få undervisning i diktkonsten och denna [konst] har inte med hans uppgift att göra. [Vad han läser upp] är bara en påminnelse och en klar och klargörande framställning av [Guds] sanning
Verse 70
för att varna dem som är levande [i anden], och för att [Guds] dom över dem som förnekar sanningen, som den måste, skall bli verklighet.
Verse 71
Inser de inte att Vi - bland allt det som är Våra händers verk - för dem har skapat boskapen, som de råder över
Verse 72
ﭞﭟﭠﭡﭢﭣ
ﭤ
och som Vi har gjort till deras lydiga redskap, så att de använder några att rida på och [köttet av] några till föda,
Verse 73
och har annan nytta av dem och dricker [deras mjölk]? Känner de ingen tacksamhet
Verse 74
De sätter upp gudomligheter vid sidan av Gud och hoppas få [deras] hjälp;
Verse 75
men dessa [falska gudar] förmår inte hjälpa sina trogna; de står där [tvärtom] som en trupp som skall kallas in [till avgudarnas försvar].
Verse 76
Men gräm dig inte över vad de säger, dessa [förnekare av sanningen]. Vi känner deras hemligheter likaväl som det de öppet tillkännager.
Verse 77
INSER människan inte att det är Vi som skapar henne av en droppe säd? Och se, där står hon, en tänkande varelse, färdig att tvista och argumentera.
Verse 78
Hon tillämpar en liknelse på Oss och glömmer att hon [själv] är skapad och frågar: "Vem kan ge liv åt förmultnade ben?"
Verse 79
Säg: "Han som först skapade dem skall ge dem [nytt] liv, eftersom Han har kunskapen om allt skapande;
Verse 80
Han som har låtit er utvinna eld ur grönskande träd - det är ju så som ni tänder era eldar."
Verse 81
Skulle inte himlarnas och jordens Skapare förmå återskapa dem [som har dött] sådana de var? Jo, helt visst! Han är Den som har skapat allt, som har kunskap om allt.
Verse 82
Om Han vill att något skall vara säger Han endast till det: "Var!" - och det är.
Verse 83
Stor är Han i Sin härlighet, Han som har herraväldet över allt i Sin hand! Till Honom skall ni föras åter.
تقدم القراءة