Verse 1

ﭑﭒ ﭓ ​

VID DEM som ställer upp i sluten ordning

Verse 2

ﭔﭕ ﭖ ​

och som med kraft driver bort [det onda]

Verse 3

ﭗﭘ ﭙ ​

och som läser högt [Guds] påminnelser!

Verse 4

ﭚﭛﭜ ﭝ ​

Er Gud är förvisso den Ende Guden,

Verse 5

ﭞﭟﭠﭡﭢﭣﭤ ﭥ ​

Herren över himlarna och jorden och allt som är däremellan och alla soluppgångars Herre.

Verse 6

ﭦﭧﭨﭩﭪﭫ ﭬ ​

Vi har smyckat den nedre himlen med stjärnor och stjärnskott,

Verse 7

ﭭﭮﭯﭰﭱ ﭲ ​

ett skydd mot alla upproriska andar,

Verse 8

ﭳﭴﭵﭶﭷﭸﭹﭺﭻ ﭼ ​

som inte skall lyssna till de högsta väsendenas [tal]. Därför drivs de bort [av stjärnskott] från alla håll -

Verse 9

ﭽﭾﭿﮀﮁ ﮂ ​

obönhörligt utstötta - och deras straff skall vara utan ände.

Verse 10

ﮃﮄﮅﮆﮇﮈﮉ ﮊ ​

Men den som snappar upp något [av den förbjudna kunskapen] skall förföljas av en flamma av eld som borrar sig igenom allt.

Verse 11

ﮋﮌﮍﮎﮏﮐﮑﮒﮓﮔﮕﮖﮗ ﮘ ​

FRÅGA DEM, [Muhammad, som förnekar uppståndelsen] vad de anser ha varit den svårare uppgiften: att skapa dem - som Vi skapade av fast, formbar lera - eller [allt annat, himlarna och jorden och vad däremellan är,] som Vi har skapat.

Verse 12

ﮙﮚﮛ ﮜ ​

Men när du häpnar [inför Guds skapelseunder], hånar de och gör narr av dig.

Verse 13

ﮝﮞﮟﮠ ﮡ ​

Och när de blir påminta, stämmer påminnelsen dem inte till eftertanke.

Verse 14

ﮢﮣﮤﮥ ﮦ ​

Och ser de ett [Guds] tecken, skämtar de om det

Verse 15

ﮧﮨﮩﮪﮫﮬ ﮭ ​

och säger: "Detta är uppenbarligen ingenting annat än trolldom!

Verse 16

ﮮﮯﮰﮱﯓﯔﯕ ﯖ ​

Skulle vi efter döden, när vi blivit mull och murkna ben, återuppstå till nytt liv

Verse 17

ﯗﯘ ﯙ ​

Och kanske våra förfäder likaså?"

Verse 18

ﯚﯛﯜﯝ ﯞ ​

Säg: "Ja, helt visst, och ni kommer att förödmjukas."

Verse 19

ﯟﯠﯡﯢﯣﯤﯥ ﯦ ​

Ett enda mäktigt rop skall ljuda, och de kommer att se [den nya verkligheten]

Verse 20

ﯧﯨﯩﯪﯫ ﯬ ​

och jämra sig: "Vi är förlorade! Detta är Domens dag!"

Verse 21

ﯭﯮﯯﯰﯱﯲﯳ ﯴ ​

[Och en röst hörs:] "Detta är Åtskillnadens dag [då de orättfärdiga skall skiljas från de rättfärdiga, en Dag] som ni påstod aldrig skulle komma!"

Verse 22

ﯵﯶﯷﯸﯹﯺﯻﯼ ﯽ ​

[Och Guds befallning ljuder:] "För samman de orättfärdiga och deras gelikar med dem som de tillbad

Verse 23

ﯾﯿﰀﰁﰂﰃﰄ ﰅ ​

i Guds ställe, och visa dem vägen till helvetet

Verse 24

ﰆﰇﰈﰉ ﰊ ​

och låt dem göra halt [där]." [Då] skall de tillfrågas:

Verse 25

ﭑﭒﭓﭔ ﭕ ​

"Hur är det fatt med er? Ni hjälper ju inte varandra!"

Verse 26

ﭖﭗﭘﭙ ﭚ ​

Nej, den Dagen kommer de att ge upp sitt motstånd.

Verse 27

ﭛﭜﭝﭞﭟ ﭠ ​

Men de närmar sig varandra och var och en försöker lägga över ansvaret [för sin synd] på en annan.

Verse 28

ﭡﭢﭣﭤﭥﭦ ﭧ ​

[De första] säger: "Det var ni som kom mot oss från höger."

Verse 29

ﭨﭩﭪﭫﭬ ﭭ ​

[Och de andra] svarar: "Nej, ni var människor utan tro.

Verse 30

ﭮﭯﭰﭱﭲﭳﭴﭵﭶﭷﭸ ﭹ ​

Vi hade alls ingen makt över er; tvärtom var ni egensinniga och påstridiga.

Verse 31

ﭺﭻﭼﭽﭾﭿﮀ ﮁ ​

Vår Herres ord mot oss har nu gått i uppfyllelse och vi måste lida [vårt straff].

Verse 32

ﮂﮃﮄﮅ ﮆ ​

Vi ledde er på avvägar, men vi var [själva] vilseledda."

Verse 33

ﮇﮈﮉﮊﮋ ﮌ ​

Ja, den Dagen skall de tillsammans lida samma straff.

Verse 34

ﮍﮎﮏﮐ ﮑ ​

Så behandlar Vi de obotfärdiga syndarna.

Verse 35

ﮒﮓﮔﮕﮖﮗﮘﮙﮚﮛ ﮜ ​

Varje gång de fick höra orden "det finns ingen gud utom Gud", kände de hur högmodet steg dem åt huvudet

Verse 36

ﮝﮞﮟﮠﮡﮢ ﮣ ​

[tills] de sade: "Skall vi överge våra gudar för en galen poets skull?"

Verse 37

ﮤﮥﮦﮧﮨ ﮩ ​

Nej, han [är varken galen eller poet! Han är Vårt sändebud som] har kommit till dem med sanningen och med bekräftelse av [de tidigare] budbärarnas [budskap].

Verse 38

ﮪﮫﮬﮭ ﮮ ​

Ni skall sannerligen få utstå ett plågsamt straff,

Verse 39

ﮯﮰﮱﯓﯔﯕ ﯖ ​

men ni skall inte straffas för annat [eller mer] än vad ni gjorde.

Verse 40

ﯗﯘﯙﯚ ﯛ ​

Men Guds sanna tjänare,

Verse 41

ﯜﯝﯞﯟ ﯠ ​

skall förses med det som är förutbestämt [för dem]: -

Verse 42

ﯡﯢﯣ ﯤ ​

alla frukter [som de har lust till] - och de skall visas stor heder

Verse 43

ﯥﯦﯧ ﯨ ​

i lycksalighetens lustgårdar.

Verse 44

ﯩﯪﯫ ﯬ ​

På högsäten [skall de sitta] vända mot varandra.

Verse 45

ﯭﯮﯯﯰﯱ ﯲ ​

Och en skål skall bäras runt [med en dryck] från en ren källa,

Verse 46

ﯳﯴﯵ ﯶ ​

vit [som mjölk] och vars fina smak hänför dem som dricker;

Verse 47

ﯷﯸﯹﯺﯻﯼﯽ ﯾ ​

i den finns ingenting som grumlar tankeredan och den ger inget rus.

Verse 48

ﯿﰀﰁﰂ ﰃ ​

Och hos dem skall vara följeslagerskor med fagra ögon och blygt sänkt blick,

Verse 49

ﰄﰅﰆ ﰇ ​

[sköna och orörda] som [strutsens i sanden] gömda ägg.

Verse 50

ﰈﰉﰊﰋﰌ ﰍ ​

Och de [saliga] närmar sig varandra och frågar [om livet på jorden].

Verse 51

ﰎﰏﰐﰑﰒﰓﰔ ﰕ ​

En av dem säger: "Jag hade en nära vän

Verse 52

ﭑﭒﭓﭔ ﭕ ​

som brukade fråga: 'Hör du verkligen till dem som tror

Verse 53

ﭖﭗﭘﭙﭚﭛﭜ ﭝ ​

att vi, efter att ha dött och blivit mull och torra ben, skall föras fram för att rannsakas och dömas?'”

Verse 54

ﭞﭟﭠﭡ ﭢ ​

[Och:] "Vill ni se ned?" -

Verse 55

ﭣﭤﭥﭦﭧ ﭨ ​

Och när han ser ned, ser han [vännen] mitt i Elden

Verse 56

ﭩﭪﭫﭬﭭ ﭮ ​

[och] utropar: "Vid Gud! Det var nära att du drog mig med dig i fördärvet;

Verse 57

ﭯﭰﭱﭲﭳﭴ ﭵ ​

om inte Gud hade varit mig nådig skulle jag helt säkert ha hört till dem som förs dit [där du är]!"

Verse 58

ﭶﭷﭸ ﭹ ​

[Och han fortsätter:] "Vi skall alltså inte dö [på nytt]

Verse 59

ﭺﭻﭼﭽﭾﭿ ﮀ ​

efter vår död [på jorden] och inte straffas

Verse 60

ﮁﮂﮃﮄﮅ ﮆ ​

Det är sannerligen en stor, en lysande seger!

Verse 61

ﮇﮈﮉﮊ ﮋ ​

Låt alla som strävar, sträva efter att uppnå ett sådant [mål]!"

Verse 62

ﮌﮍﮎﮏﮐﮑ ﮒ ​

Är inte det som bjuds [i paradiset] bättre än [det mottagande som bestås i helvetet under] det träd i vars frukt döden lurar?

Verse 63

ﮓﮔﮕﮖ ﮗ ​

Vi har gjort [trädet] till en prövning för dem som begår orätt.

Verse 64

ﮘﮙﮚﮛﮜﮝ ﮞ ​

Det växer på helvetets botten;

Verse 65

ﮟﮠﮡﮢ ﮣ ​

dess frukt liknar djävulshuvuden,

Verse 66

ﮤﮥﮦﮧﮨﮩ ﮪ ​

som de [dömda] får äta för att stilla sin hunger.

Verse 67

ﮫﮬﮭﮮﮯﮰﮱ ﯓ ​

Till detta får de sedan dricka smutsigt, brännhett vatten.

Verse 68

ﯔﯕﯖﯗﯘ ﯙ ​

Efter detta [mottagande] förs de ned i helvetet.

Verse 69

ﯚﯛﯜﯝ ﯞ ​

De såg hur deras fäder gick vilse

Verse 70

ﯟﯠﯡﯢ ﯣ ​

och de hade bråttom att följa i deras spår.

Verse 71

ﯤﯥﯦﯧﯨ ﯩ ​

Ja, före dem gick de flesta människor bland gångna tiders folk vilse,

Verse 72

ﯪﯫﯬﯭ ﯮ ​

trots att Vi hade sänt varnare till dem -

Verse 73

ﯯﯰﯱﯲﯳ ﯴ ​

och se hur slutet blev för dem som varnades [förgäves] -

Verse 74

ﯵﯶﯷﯸ ﯹ ​

[för alla] utom för Guds sanna tjänare!

Verse 75

ﯺﯻﯼﯽﯾ ﯿ ​

OCH NOA anropade Oss [om hjälp mot sitt folk som inte trodde på honom]; och Vi bönhörde honom till fullo!

Verse 76

ﰀﰁﰂﰃﰄ ﰅ ​

Vi räddade honom och hans familj från den stora katastrofen

Verse 77

ﭑﭒﭓﭔ ﭕ ​

och gav hans efterkommande en plats [på jorden]

Verse 78

ﭖﭗﭘﭙ ﭚ ​

och Vi lät hans minne bevaras av senare släkten;

Verse 79

ﭛﭜﭝﭞﭟ ﭠ ​

i alla länder [ber de]: "Fred och välsignelse över Noa!".

Verse 80

ﭡﭢﭣﭤ ﭥ ​

Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta -

Verse 81

ﭦﭧﭨﭩ ﭪ ​

han var en av Våra sant troende tjänare.

Verse 82

ﭫﭬﭭ ﭮ ​

Och Vi lät de andra drunkna.

Verse 83

ﭯﭰﭱﭲﭳ ﭴ ​

ABRAHAM följde samma väg.

Verse 84

ﭵﭶﭷﭸﭹ ﭺ ​

Han steg inför sin Herre med rent hjärta.

Verse 85

ﭻﭼﭽﭾﭿﮀ ﮁ ​

Till sin fader och sitt folk sade han: "Vad är det ni dyrkar

Verse 86

ﮂﮃﮄﮅﮆ ﮇ ​

Hyllar ni lögnen om gudar [som har en plats] vid sidan av Gud

Verse 87

ﮈﮉﮊﮋ ﮌ ​

Vad är då er åsikt om världarnas Herre?"

Verse 88

ﮍﮎﮏﮐ ﮑ ​

Och han såg upp mot stjärnorna

Verse 89

ﮒﮓﮔ ﮕ ​

och sade: "Jag känner vämjelse [för er skull]!"

Verse 90

ﮖﮗﮘ ﮙ ​

Då drog de sig tillbaka och gick ifrån honom.

Verse 91

ﮚﮛﮜﮝﮞﮟ ﮠ ​

Därefter begav han sig i hemlighet till deras gudabilder och frågade: "Varför tar ni inte för er [av offergåvorna]

Verse 92

ﮡﮢﮣﮤ ﮥ ​

Hur är det fatt med er? Och ni svarar ju inte!"

Verse 93

ﮦﮧﮨﮩ ﮪ ​

Och han smög sig fram till dem och slog till dem med hela sin styrka [så att de gick i stycken].

Verse 94

ﮫﮬﮭ ﮮ ​

Då fick [människorna] bråttom tillbaka,

Verse 95

ﮯﮰﮱﯓ ﯔ ​

[och] han sade: "Dyrkar ni [bilder] som ni har huggit till [med era egna händer],

Verse 96

ﯕﯖﯗﯘ ﯙ ​

fastän Gud har skapat både er och ert hantverk?"

Verse 97

ﯚﯛﯜﯝﯞﯟﯠ ﯡ ​

De sade: "Låt oss bygga ett bål och kasta honom i elden!"

Verse 98

ﯢﯣﯤﯥﯦ ﯧ ​

Och de hade [annat] ont i sinnet mot honom, men Vi korsade [deras planer].

Verse 99

ﯨﯩﯪﯫﯬﯭ ﯮ ​

Och [Abraham] sade: "Jag skall [lämna er och] gå dit min Herre vill leda mig."

Verse 100

ﯯﯰﯱﯲﯳ ﯴ ​

[Och han bad:] "Herre! Ge mig en [son, en] av de rättfärdiga!" -

Verse 101

ﯵﯶﯷ ﯸ ​

Och Vi gav honom det glada budskapet om en son med ett milt och fogligt sinnelag.

Verse 102

ﯹﯺﯻﯼﯽﯾﯿﰀﰁﰂﰃﰄﰅﰆﰇﰈﰉﰊﰋﰌﰍﰎﰏﰐﰑﰒﰓﰔ ﰕ ​

Och då [sonen] hade blivit gammal nog att [arbeta tillsammans med fadern och] delta i hans strävanden, sade [denne]: "Min käre son! Jag har sett i drömmen att jag offrar dig [åt Gud]. Vad anser du [om detta]?" [Ismael] svarade: "Fader, gör som du blir befalld! Om Gud vill, skall du se att jag är tålig och uthärdar [allt]."

Verse 103

ﭑﭒﭓﭔ ﭕ ​

Men så fort de båda hade visat att de underkastade sig Guds vilja och [Abraham] hade lagt [sonen] med tinningen mot marken,

Verse 104

ﭖﭗﭘ ﭙ ​

ropade Vi till honom: "Abraham [hejda din hand]!

Verse 105

ﭚﭛﭜﭝﭞﭟﭠﭡ ﭢ ​

Du har redan utfört den befallning som du fick i drömmen!" Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta;

Verse 106

ﭣﭤﭥﭦﭧ ﭨ ​

detta var klart och tydligt en prövning.

Verse 107

ﭩﭪﭫ ﭬ ​

Som lösen för [sonen] tog Vi emot ett präktigt offerdjur;

Verse 108

ﭭﭮﭯﭰ ﭱ ​

och Vi lät hans minne bevaras av senare släkten

Verse 109

ﭲﭳﭴ ﭵ ​

[som ber:] "Fred och välsignelse över Abraham!"

Verse 110

ﭶﭷﭸ ﭹ ​

Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta.

Verse 111

ﭺﭻﭼﭽ ﭾ ​

Han var en av Våra sant troende tjänare.

Verse 112

ﭿﮀﮁﮂﮃ ﮄ ​

Och Vi gav honom det glada budskapet att Isak [skulle födas åt honom och bli] en profet, en av de rättfärdiga.

Verse 113

ﮅﮆﮇﮈﮉﮊﮋﮌﮍﮎﮏ ﮐ ​

Och Vi välsignade honom och Isak - bland deras efterkommande finns såväl den som gör det goda och det rätta och den som begår uppenbar orätt till skada för sig själv.

Verse 114

ﮑﮒﮓﮔﮕ ﮖ ​

VI VISADE sannerligen Moses och Aron stor nåd,

Verse 115

ﮗﮘﮙﮚﮛ ﮜ ​

då Vi räddade dem och deras landsmän ur [träldomens] förbannelse

Verse 116

ﮝﮞﮟﮠ ﮡ ​

och Vi hjälpte dem till seger över [sina fiender].

Verse 117

ﮢﮣﮤ ﮥ ​

Och Vi gav dem Skriften där allt framstår klart och tydligt,

Verse 118

ﮦﮧﮨ ﮩ ​

och ledde dem på den raka vägen.

Verse 119

ﮪﮫﮬﮭ ﮮ ​

Och Vi lät deras minne bevaras av senare släkten

Verse 120

ﮯﮰﮱﯓ ﯔ ​

[som ber:] "Fred och välsignelse över Moses och Aron!"

Verse 121

ﯕﯖﯗﯘ ﯙ ​

Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta. -

Verse 122

ﯚﯛﯜﯝ ﯞ ​

De var två av Våra sant troende tjänare.

Verse 123

ﯟﯠﯡﯢ ﯣ ​

ÄVEN ELIA var en av [Våra] budbärare,

Verse 124

ﯤﯥﯦﯧﯨ ﯩ ​

och han sade till sitt folk: "Fruktar ni alls inte Gud

Verse 125

ﯪﯫﯬﯭﯮ ﯯ ​

Ni åkallar Baal och överger Gud, den bäste Skaparen,

Verse 126

ﯰﯱﯲﯳﯴ ﯵ ​

Gud, er Herre och era förfäders Herre!"

Verse 127

ﭑﭒﭓ ﭔ ​

Men de beskyllde honom för lögn och de skall sannerligen kallas fram [för att dömas] -

Verse 128

ﭕﭖﭗﭘ ﭙ ​

men inte så Guds sanna tjänare. -

Verse 129

ﭚﭛﭜﭝ ﭞ ​

Och Vi lät hans minne bevaras av senare släkten

Verse 130

ﭟﭠﭡﭢ ﭣ ​

[som ber:] "Fred och välsignelse över Elia och dem som följde honom!"

Verse 131

ﭤﭥﭦﭧ ﭨ ​

Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta. -

Verse 132

ﭩﭪﭫﭬ ﭭ ​

Han var en av Våra sant troende tjänare.

Verse 133

ﭮﭯﭰﭱ ﭲ ​

ÄVEN LOT var en av [Våra] budbärare.

Verse 134

ﭳﭴﭵﭶ ﭷ ​

Vi räddade honom och hela hans familj

Verse 135

ﭸﭹﭺﭻ ﭼ ​

utom en gammal kvinna, som var bland dem som dröjde sig kvar,

Verse 136

ﭽﭾﭿ ﮀ ​

och därpå lät Vi de övriga gå under.

Verse 137

ﮁﮂﮃﮄ ﮅ ​

Ni passerar [ännu i dag] deras [ödelagda boplatser] tidigt om morgonen

Verse 138

ﮆﮇﮈﮉ ﮊ ​

och när natten faller på. Vill ni inte använda ert förstånd

Verse 139

ﮋﮌﮍﮎ ﮏ ​

ÄVEN JONA var en av [Våra] budbärare;

Verse 140

ﮐﮑﮒﮓﮔ ﮕ ​

han flydde som en förrymd slav [och gömde sig] ombord på ett fullastat skepp.

Verse 141

ﮖﮗﮘﮙ ﮚ ​

Och så kastade de lott och han förlorade;

Verse 142

ﮛﮜﮝﮞ ﮟ ​

[och de kastade honom i havet] och han slukades av en väldig fisk - han hade nämligen begått ett svårt fel.

Verse 143

ﮠﮡﮢﮣﮤ ﮥ ​

Och hade han inte hört till dem som [också i motgångens dagar] prisar Gud,

Verse 144

ﮦﮧﮨﮩﮪﮫ ﮬ ​

skulle han helt säkert ha blivit kvar i dess buk till den Dag då de [döda] skall återuppväckas.

Verse 145

ﮭﮮﮯﮰﮱ ﯓ ​

Men Vi lät honom kastas upp [ur fiskens buk] på en öde [strand], sjuk [och eländig],

Verse 146

ﯔﯕﯖﯗﯘ ﯙ ​

och Vi lät en kurbitsplanta växa upp över honom.

Verse 147

ﯚﯛﯜﯝﯞﯟ ﯠ ​

Så sände Vi honom tillbaka till [hans folk,] hundra tusen [människor] eller ännu fler;

Verse 148

ﯡﯢﯣﯤ ﯥ ​

och de trodde [nu på honom] och Vi lät dem glädjas åt livet ännu en tid.

Verse 149

ﯦﯧﯨﯩﯪ ﯫ ​

BE DEM nu om en förklaring: är det så att din Herre skall ha döttrar medan de [själva] skall ha söner?

Verse 150

ﯬﯭﯮﯯﯰﯱ ﯲ ​

Eller [påstår de] att Vi i deras åsyn har skapat änglarna till kvinnliga [väsen]

Verse 151

ﯳﯴﯵﯶﯷ ﯸ ​

I sin lögnaktighet säger de ju:

Verse 152

ﯹﯺﯻﯼ ﯽ ​

"Gud har avlat." Ja, visst är de lögnare alltigenom!

Verse 153

ﯾﯿﰀﰁ ﰂ ​

Skulle Han ha valt döttrar framför söner?

Verse 154

ﭑﭒﭓﭔ ﭕ ​

Hur är det fatt med ert omdöme?

Verse 155

ﭖﭗ ﭘ ​

Detta borde ni noga tänka över!

Verse 156

ﭙﭚﭛﭜ ﭝ ​

Eller har ni klara bevis [för vad ni påstår]

Verse 157

ﭞﭟﭠﭡﭢ ﭣ ​

Lägg då fram, om ni talar sanning, den Skrift [som ni stöder er på]!

Verse 158

ﭤﭥﭦﭧﭨﭩﭪﭫﭬﭭﭮ ﭯ ​

De anser att det råder släktskap mellan Honom och osynliga väsen; och ändå vet dessa väsen att de skall föras fram [inför Gud för rannsakan och dom]!

Verse 159

ﭰﭱﭲﭳ ﭴ ​

Stor är Gud i Sin härlighet, fjärran från [försöken] att beskriva [Hans Väsen]!

Verse 160

ﭵﭶﭷﭸ ﭹ ​

Men Guds hängivna tjänare beter sig inte på detta sätt.

Verse 161

ﭺﭻﭼ ﭽ ​

Och ni kan inte - och inte heller de [väsen eller krafter] som ni tillber -

Verse 162

ﭾﭿﮀﮁ ﮂ ​

locka någon att vända sig ifrån Honom,

Verse 163

ﮃﮄﮅﮆﮇ ﮈ ​

utom den som redan [har slagit in på vägen] till helvetet.

Verse 164

ﮉﮊﮋﮌﮍﮎ ﮏ ​

[Änglarna säger:] "Det finns inte en av oss som inte har sin bestämda plats;

Verse 165

ﮐﮑﮒ ﮓ ​

det är helt visst vi som ställer upp i sluten ordning

Verse 166

ﮔﮕﮖ ﮗ ​

och vi som prisar [Hans] härlighet!"

Verse 167

ﮘﮙﮚ ﮛ ​

FÖRR HÖRDES ofta de [som förnekar sanningen] säga:

Verse 168

ﮜﮝﮞﮟﮠﮡ ﮢ ​

"Om vi [till stöd] hade haft ett ord från våra förfäders tid,

Verse 169

ﮣﮤﮥﮦ ﮧ ​

skulle vi säkert ha blivit Guds sanna tjänare."

Verse 170

ﮨﮩﮪﮫﮬ ﮭ ​

Och [nu när ordet från Gud har nått dem] vill de inte tro på det! Men de skall få veta [vad det var som de förnekade]!

Verse 171

ﮮﮯﮰﮱﯓ ﯔ ​

Vi har redan gett Våra tjänare, budbärarna, Vårt löfte

Verse 172

ﯕﯖﯗ ﯘ ​

att de skall få all hjälp

Verse 173

ﯙﯚﯛﯜ ﯝ ​

och att Våra styrkor [av troende] skall hemföra segern.

Verse 174

ﯞﯟﯠﯡ ﯢ ​

Håll dig nu en tid ifrån dem [Muhammad]

Verse 175

ﯣﯤﯥ ﯦ ​

men ha dem under uppsikt - [när lidandet drabbar dem] kommer de att inse [sanningen].

Verse 176

ﯧﯨ ﯩ ​

Vill de [verkligen] att Vårt straff kommer över dem med en gång?

Verse 177

ﯪﯫﯬﯭﯮﯯ ﯰ ​

Då måste det bli ett dystert uppvaknande för dem när de ser [straffet] på planen framför sitt hus, de som inte lät sig varnas!

Verse 178

ﯱﯲﯳﯴ ﯵ ​

Håll dig [alltså] nu en tid ifrån dem

Verse 179

ﯶﯷﯸ ﯹ ​

men ha [dem] under uppsikt - de kommer att inse [sanningen].

Verse 180

ﯺﯻﯼﯽﯾﯿ ﰀ ​

STOR är din Herre, den Allsmäktige, i Sin härlighet, fjärran från [försöken] att beskriva [Hans Väsen]!

Verse 181

ﰁﰂﰃ ﰄ ​

Och fred och välsignelse över [Hans] budbärare!

Verse 182

ﰅﰆﰇﰈ ﰉ ​

Lova och prisa Gud, världarnas Herre!